28 aug. 2015

Spara pengar, drömmar och resa med barn...

Häromdagen när jag åt lunch bläddrade jag i några magasin. Kontoret prenumerar på flera arkitekt och inredningstidningar och min mamma på flera magasin. Jag fastnade för en artikel i Amelia "så får du råd med dina drömmar" genom att spara i vardagen. En del självklara som att sluta röka, snusa, dricka alkohol, kaffe på stan men även en del bra som att sluta slänga mat, äta mer rester, rensa skafferi och frys, äta mer vego och min favorit "breakfast for dinner".

Spara pengar för att kunna resa. Jag har ett sparkonto (om jag vill köpa en bostad i framtiden) och ett drömkonto. Drömkontot använder jag för att köpa resor, jag planerar långt i förväg så jag får billiga priser. Redan i maj köpte jag jul/nyår/reyes- resa till Spanien. I år kommer vi fira alla högtider i Spanien med spanska släkten. Jag vet att jag inte klarar av en lång vinter i Sverige. Jag behöver ljus och älskar att kunna vara ute nästan hela dagarna även i december/januari. I Cartagena brukar det vara 18-20 grader mitt på dagen. Kalla nätter, kallt inomhus.

Jag satt på kontoret och hörde regnet smattra mot fönstret. Höstkänslorna vällde över mig och jag kunde inte låta bli att titta på resor... Den här gången till Barcelona. Mitt älskade Barcelona! Så sunt avundsjuk på dig ExpatLisa som flyttar dit. Jag kunde inte låta bli. Har väntat länge på att mitt barn ska kännas tillräckligt stor för Barcelona. Eller för att vi ska kunna åka dit ensamma. Jag tänker inte då på själva flygresan utan allt annat. Att våga ensam. Att utmana mig själv. I november åker vi, jag och min 4,5-åring, på en långweekend... Har bokat lgh i Gracia, mina gamla kvarter. Jag tror jag känner att jag måste dit för att känna av, om det är i Barcelona framtiden finns...

Väskan är packad, imorgon tar jag med mig barnet till Stockholm. Hans första långa tågresa. Första besöket i Sthlm. Jag tänker på hur skönt det är att slippa vagn, skötväska etc. Att nu börjar en ny period av föräldraskapet. Jag behöver inte ha kontroll hela tiden längre. Han leker och roar sig själv, på spanska! Jag har sen jag blev mamma levt med en inre oro och stress som äntligen börjar släppa... Känns även som jag äntligen sovit ikapp två års sömnlöshet. Att prioritera sömn och återhämtning var nog den viktigaste förändringen jag gjorde när jag började förenkla vardagen. Under flera år gick jag och la mig med mitt barn kl. 20. Mitt sätt att överleva småbarnsåren ensam.

Nu kan jag läsa en bok,tidning medan han leker själv. Jag försöker att inte känna att jag behöver vara den roliga lekmamman hela tiden. Varför denna stress att de måste ha roligt hela tiden? Jag försöker vara närvarande, försöker låta bli att titta på mobilen under några timmar på eftermiddagen. Digital detox utmaning som Ebba skriver om. Mobilförbud i sovrummet har jag redan. Jag har tid att gå ner i varv, göra yoga och sover mycket lugnare.

Barnet brukar få packa en egen liten ryggsäck, välja vilka leksaker som ska få följa med. Jag brukar stoppa i några pixiböcker, färgpennor och ritblock. En liten present brukar jag också låta barnet få. Han brukar tycka processen är rolig och funder och väljer noggrant. Stora presenter säger jag att han får önska sig i julklapp. Annars så brukar mitt bästa resetips vara en klubba, tex vid start och landning eller när barnet frågar stup i kvarten när vi är framme. På tåget hoppas jag att Wi-Fi-nätverk fungerar så kan han titta på film på ipaden.

Jag försöker att inte boka in för mycket aktiviteter, besök eller utflykter utan tycker mest om att strosa runt och upptäcka lekplatser, torg, promenera runt... I helgen tänkte jag gå till Junibacken, mina föräldrar ska gå till Skansen medan jag börjar min kurs. Åh, så fantastiskt roligt det ska bli. Att få utveckla ett magasin. En av mina stora drömmar.

Hur får jag livet att gå runt? Med jobb, studera och ta hand om min 4,5-åring ensam under långa perioder... Sänka kraven! Att vara ensam gör att jag måste ifrågasätta måsten och prioritera. Det betyder att jag ibland skiter i att diska, plocka undan och istället ser en film när barnet somnar. Släppa kontrollen! Utmana perfektionisten...

Vart drömmer du om att resa? Vad skulle du vilja visa ditt, dina barn under uppväxten?

Veckans tips:
Spara pengar så du kan förverkliga drömmar...

22 aug. 2015

Vardag, modebranschen och medveten konsumtion...

Tillbaka i vardagen som ensamstående mamma, en sista lugn helg innan hösten kurs drar igång. Redaktionell design. Under flera år har jag haft en vag dröm som jag inte kunnat definiera. Att arbeta med text, bild, färg och form. Nu vet jag vad jag vill jobba med. Skapa i InDesign. Det behöver inte vara magasin, tidskrifter utan presentationer, rapporter etc. Det jag gjort senaste åren på arkitektföretaget.

Under en vecka trodde jag att jag skulle läsa art direction, ett steg utanför min comfort zone som fick tankarna att snurra nervöst. Jag lånade "vad gör en art Director?", Clara Block Hane, Sara Teleman och Rebecka Tarshys har intervjuat 29 art directors om sitt underliga yrkesval. Väldigt intressant att läsa om andra kreativa människor längtan att uttrycka sig, den ibland slingriga karriärstigen och om att ha det visuella ansvaret. Det finns något som lockar mig, drivkraften att uttrycka ett helhetstänk. Som med mitt lilla företag SMiD, att få hitta på en ide, skapa logotyper, etiketter, hemsida och få följa med från ide till färdig produkt.

Under 5 år drev jag eget. Jag längtar inte tillbaka utan känner att jag gjort den väldiga lärorika resan att starta eget klädmärke, leta fabriker, leverantörer, driva egen butik. Drömmen som gick i uppfyllelse men som inte var så drömlik. Det passade inte mig personligen att ha butik. Det jag fortfarande brinner för är leveranskedjan, modebranschen verkliga kostnad, sömmerskorna som tillverkar med hemska arbetsvillkor, sämst betalda och den giriga industrin som ignorerar de etiska och sociala frågorna. Såg dokumentären "The true cost" - se den!

De jag fastnade för var dock inte mänskliga rättigheter, rättvis handel och att vi borde handla mer medvetet och ansvarsfullt. Utan de materialistiska värderingarna, budskapet att ett nytt plagg tillfredställer dina behov och gör dig glad o lycklig. De visade några unga youtube-tjejer som glatt visar upp vad de shoppat, billigt i fast fashion kedjor. För mig kändes det så fel. Jag vet att det finns likadana svenska unga tonårstjejer som blir dränkta i gratisprodukter och där konsumtion, att titta på andras konsumtion är idéen. Själv undrar jag vart vi är påväg.

Colombialiv-Annika har flyttat hem till Sverige efter många år utomlands och jag känner igen mig i hennes ord om att många i vår ålder (35) lever vuxenliv med villa, bil, trädgård, barn, dubbla inkomster och ett genomtänkt hem, stylat och matchat för perfekta instagrambilder. Priviligierad medelklass. Jag samlar hellre på upplevelser, erfarenhet, resor, minnen och förhoppningsvis vänner... Men känner pressen att passa in i den snäva svenska mallen. Mig passar det perfekt att bo compact living med barn i stan med närhet till allt men känslan skaver...

Barnrum. 4,5 år och har forfarande inget eget rum. När kommer kompisarna frågor? Redan nu hör jag dem "men bor din pappa i Spanien?" Och mitt barn svarar stolt "Ja" utan att höra den frågande undertonen. Mammorna frågar också, om vi inte borde leva varann vecka liv ändå, att pappan flyttar hit. En mamma sa att det låter ju perfekt att vara tvungen att åka till Spanien. Jag tycker själv att jag får det bästa av två länder. Njuter av friheten jag har just nu....

4 veckor tills vi åker dit igen. 4 veckor ensam. Med lämning, hämtning, jobb och distanskurs. Jag blev bortskämd förra helgen av en vän, han lagade lunch, middag, frukost, fika och picknick i Göteborgs Norra Skärgård. Lyxen att ha vänner med gästhus som hjälper och agerar psykolog för alla mina funderingar. Han hade svårt att förstå hur man inte kan vilja ha mer ansvar, för sitt eget barn. Jag förvånades över hur lätt det var att nå över mina låga förväntningar, att i framtiden kanske finna en person som vill hjälpa mig i vardagen, som lagar mat, delar ansvar och ger mig egentid... Utan att be om mer än kärlek tillbaka?

Veckans tips:
1. The true cost (om modeindustrin verkliga kostnad, finns på netflix)
2. four fit challenge - utmaning att bara använda 4 plagg på en vecka! Tack för tips Trendenser
3. Husligheters miljömåndag Wear no evil
4. Handla mer medvetet!

10 aug. 2015

Att försöka förlänga sommarkänslorna...

Så är snart två långa varma soliga sommarmånader i södra Spanien slut. Jag börjar summera. Mitt barns språkutveckling har tagit ett rejält kliv framåt. All oro att han inte skulle lära sig spanska är bortblåst. Han uttalar fortfarande lite fel, bryter lite på svenska. Han har svårt för R och S men det är likadant på svenska. Han har lärt sig massor genom att leka med sina sysslingar och med alla barn på området. Att lyssna på spanska barnprogram på tv, att höra alla prata spanska omkring och spendera massor med tid med sin pappa.

Precis som förra sommaren bor barnet hos mig och hans pappa bor också här ca 3-4 dagar per vecka. Det är alldeles för varmt i Cartagena, 35 grader och sisådär 70-90% luftfuktighet. Svettigt o klibbigt. Det har varit varmaste sommaren på 50 år och jag har nästan inte kunnat ha på mig kläder. Det har varit svårt att sova på nätterna. Jag känner mig mätt på sol, värme, svett och längtar lite efter att sova i ett svalt rum med duntäcke.

Nu hoppas jag på 5 riktiga fina sensommarveckor med utflykter till kusten på helgerna. Försöka förlänga sommarkänslorna tills oktober. Uppleva lite svensk sommar i miniformat, förhoppningsvis fiska lite krabbor i skärgården, äta räkmacka på en uteservering vid havet, glass i solen. Njuta av gröna sommarsverige. Barnet längtar hem och vill gärna hoppa i vattenpölar. Han har saknat sitt hemma, sina leksaker, sina vänner och sin förskola. Jag inser att han har sitt liv i Göteborg trots att vi, hans mamma och papa och mormor och morfar är här i sommarhuset.

Jag har följt med och hälsat på de spanska släktingarna. Dani vill inte stanna om jag inte är med tyvärr. Dubbla känslor, de känner mig sen jag var 19 år, vi har delat sorg och glädje, jag har varit på kusinernas bröllop, träffat deras nyfödda barn, gråtit på alldeles för många begravningar... (För er nya läsare, barnets farföräldrar lever inte längre) Svårt att förklara hur det känns så tryggt "hemma", allt är som det alltid har varit men den som förändrats är jag. Hon den blonda blåögda guirin med konstiga åsikter och vanor som fascinerar. Jag drog mig undan några år, när jag var nybliven mamma, skör och osäker i min nya roll. Sen när hela livet stormade och jag bestämde mig för att jag inte orkade försöka lappa ihop bitarna mer.

Känner att det finns så många förutfattade meningar om hur man ska umgås när man separerat. Att vi gör fel. Som inte tar mer avstånd. Men jag försöker lägga man egna känslor bakom och göra det jag tror är bäst för vårt barn. En "vän" sa att det funkar ju så länge ni inte har nya partners... Vilket Kanske är sant, men jag har just nu inget intresse av en ny person i mitt liv. Komplicerade förhållanden! Känns som jag måste längta efter kärlek a la ensam mamma söker enligt svenska normen. Då skulle liksom alla kunna pusta ut?!? Sluta oroa sig för mig?

5 veckor som ensamstående mamma väntar mig så fort jag går på planet. 5 veckor. Jag tycker själv fem veckor fungerar bra. 6-7 veckor som förra hösten var för länge, då började jag tänka för mörka tankar och vilja fly allt mammaansvar. Jag funderar på hur jag bäst fyller på tålamodet, under några sista timmars egentid, för att orka med en fyraåring med bergodalbanehumör, jobba och studera. Berättade jag att jag anmält mig till en ny kurs i höst? Jag vet, lite för mycket men det var så utvecklande att studera grafisk design i våras. Någonting jag gör bara för mig. Designern. Att få vara kreativ gör mig så glad även om den kreativa processen ger lite väl mycket prestationsångest. Men när jag känner flow är jag som lyckligast.

Som nu, när jag låter tankarna gå rakt ut genom tangenterna. Att få skriva av mig. Anledning bakom denna blogg. Att få dela med mig av mina tankar och funderingar och förhoppningsvis få respons av er läsare som väcker nya idéer, ger svar och får mitt ensamma mammaliv att kännas lite mindre ensamt.

Veckans tips:
Skippa höststressen och försök förläng sommarkänslorna så länge det bara går...