28 dec. 2015

Do whatever brings you to life

"Create whatever causes a revolution in your heart. Do whatever brings you to Life" Elizabeth Gilbert, Big Magic creative living beyond fear. Att göra kreativa saker bara för att de gör dig glad. Att lyssna på sökandet, att följa inspirationen, passionen, lusten att skapa.

Jag har alltid vetat att jag ville bli designer. Hade en rejäl identitetskris när vad jag trodde var mitt livsverk, mitt egna klädmärke och butik inte fungerade. Att drömmen att leva på min design inte blev verklighet. Näe, jag kunde inte försörja mitt barn, leva som ensamstående egenföretagare. Jag dödade min kreativitet genom att den skulle betala mina räkningar. Jag överanalyserade.

Elizabeth skriver att förälska sig i sin kreativitet, din kreativitet ska vara som en passionerad älskare, att du finner tid att vara tillsammans, att tiden försvinner i flow... Hon ger exempel på kvinnor som skrivit sin böcker på kvällar, nätter vid sidan av sitt jobb och familj. Hon berättar om kvinnor som genom kriser hittat tillbaka till sina barndoms drömmar. Om än bara för att göra sig själva lyckliga.

Perfektionism = I'm not good enough.
Vart kan kvinnor ha fått idéen att de måste vara perfekta för att bli älskade eller vara lyckade? Tolkat att leva upp till idealen fel "Du måste vara allt, samtidigt".Friheten att bara vara, duga precis som jag är.

Jag sitter osminkad i gamla myskläder i solen på sommarhusets terass med utsikt över Medelhavet. Här, där jag alltid finner lugn, där jag alltid bara är. Jag funderar över om jag skulle flytta hit, till mitt paradis, om jag skulle vinna på lotto eller på El Nino (Spaniens stora jullotteri) och svaret är nej.

Jag drömmer fortfarande om att skapa något. Driva något. Om pengar inte var en fråga så skulle jag våga igen. Där får jag svaret. Min kreativitet driver mig.

"Always find time for the things that make you feel happy to be Alive" (fann på pinterest @DesignBella)

Igår spenderade jag och mitt barn några timmar på en folktom strand, solen värmde, vinden var sval. Han lekte glatt i sanden och jag satt där och lät tankarna vandra...

Så mycket som pågår bakom kulisserna. Så många hårda arga ord. Irritation. Ibland känner jag att hela samhället är emot mig. Machokulturen. Jag vill bara fly v, skita i att vara den som tar ansvar. Det tunga mammaansvaret. Vill slinka undan och låtsas som jag inte förstår vad de pratar om. Den duktiga flickan som vill göra rätt, tänka på alla, andra. Jag har försökt mitt bästa, kämpat för att den här separationen skulle vara så otraumatisk som möjligt. Men. Nu är mitt snälla tålamod slut.

Jag har vridit och vänt på mig själv. Jag kämpar som en galning backstage för att sen få kritik från dem på front row. Jag lovar mig själv att vara ärligare, öppnare. Berätta sanningen, för hela spanska släkten.

Jag höll på att drunkna i alla känslor. Jag som tagit mig igenom det stormande havet och står blöt men på land kände hur strömmen drog mig med ut igen. Så för att rädda mig själv tog jag med mig barnet till sommarhuset. En del av mig ville lämna barnet hos sin pappa men mitt mammahjärta sa nej när han grät. När han bad om att få följa med, mig.

Det blev en fin jul trots allt. Trots att barnet var sjuk, trots att jag inte sovit. Trots bråk och disskutioner. Vi firade jul tillsammans. För vårt barns skull.

Veckans tips

1. Story of stuff Annie Leonard
https://m.youtube.com/watch?v=9GorqroigqM

2. Det enda könet, Katrine Kielos (googla och läs lite om den här boken, ni som följer mig på instagram har ju redan kunnat läsa en sida). Jag vet inte om jag kommer kunna skriva om den men den har lämnat tankar och funderingar.

3. Husligheters gröna nyårslöften fick mig vilja göra nått liknande. Fortsätta äta vegetariskt hemma, finna fler recept som mitt barn äter. Minska mjölk, yogurt, ost etc. Få in fler veganrecept i vardagsmaten. Slänga mindre mat (svårt med småbarn). Lära barnet mer om återvinning a la förskolans grön flagg. Byta till ekosmink, parfym, hudkräm etc. Ett grönt 2016!

Nyårslöften?

19 dec. 2015

Jultraditioner, grön julmat och strandlängt...

Det känns som förändringens vindar blåser, medan jag söker trygghet. Det är svårt att ignorera nyhetsflödet, att skapa en bubbla kring oss, så mitt barn får sin trygga barndom. Julen, barndomens magiska minnen. Hur skapar man de?

Jag funderar en del kring traditioner, vilka jag vill föra vidare? Vilka jag kan förändra, skapa nya alldeles egna. Vilka samhället omkring oss skapar? Jag har aldrig tyckt om julmat,äter fortfarande barnjulmat typ köttbullar, prinskorv. Den gröna trenden växer sig starkare och jag fick lust att försöka skapa ett vegetariskt julbord. Som vanligt hittar ni min inspiration på pinterest DesignBella. Det fick mig att tänka på att jag nu har möjlighet till förändring, när jag inte sårar någon annans julönskningar.

Om några timmar åker vi till Spanien och är borta hela jul/nyårshelgen + Reyes. Den spanska traditionen jag tycker mest om, tre kungar kommer till Cartagena med båt, hela stan är uppladdad för fest med karuseller etc, och på kvällen är det cabalgata de Reyes. Googla om du inte vet vad det är! Förra året var magiskt, mitt barn var euforisk utan att det handlade om presenter, det var den kollektiva glädjestämningen. Alla människor på gatorna, alla barn trots att klockan var 20-21.

Jag har entusiastiskt packat ned 8 böcker. Jag brukar läsa en på en dag om jag får några timmar för mig själv. Internet fungerar dåligt och det finns ingen centralvärme så perfekt att stanna halva dagen i sängen. Att frivilligt välja bara vara tid. Det är väl det bästa med jul enligt mig. Jag är en hemmaperson men att leva instängd med sitt ex i en liten lägenhet när vädret är dåligt är som att söka bråk. I Spanien kan han ta med barnet till parken, hamnen, hälsa på nån släkting. Förra året åkte barnet karusell och lekte i parken mellan 18-20 varje kväll.

Jag drömmer om stranden, som alltid. Havet! Inte för att sola utan bara vara. Umgås. Leka. Sitta på en uteservering. Köpa med picknick, jordgubbar, chips och äta på stranden. Vi pratade om att turista lite i närområdet. Åka på små utflykter och upptäcka nya stränder. På sommaren brukar det vara för varmt.

Att åka bort under jul kanske får bli vår tradition. Jag känner att jag fått julkänslorna av en mysig december, mitt barn har sjungit julsånger (även om han vägrar luciatåg/klä ut sig), vi har varit på jul på Liseberg, jag har kokat risgrynsgröt, ätit köpta glutenfria pepparkakor, Rocky road och mitt barn har firat jul med sina morföräldrar, fått julklappar han önskade sig (polistema), en vän var utklädd tomte och barnet blev rädd - check!

Så nu skänker jag bort minijulgranen, julblommorna till en vän och åker till ett soligt Spanien.
God Jul / Feliz Navidad

Veckans tips!

1. Lady Dahmer skriver konsumtionssamvetet - vår nya jultradition. Jag funderar en del på mina priviligerade medelklassåsikter, om statusmarkörer som "leva enklare, köpa medvetet och kvalitet, handla ekologisk mat etc". Eller att jag väljer att fokusera på "minimalistiska livsstil" istället för att skämmas och ha känna ångest för att jag inte hinner ikapp medelklassens ekorrhjul...?

Jag håller med om att julen inte är tiden att dra ner på sina vanor utan då brukar jag var extra snäll mot mig själv och unna både mig och barnet lite extra.

2. Mitt barn mer eller mindre drunknar i leksaker. Han har ärvt från sina kusiner, han har en mormor som ÄLSKAR göra honom glad (hur jag än försöker förhindra nya presenter, överöses han) och en pappa som älskar LEGO/BRIO. Jag har skänkt bort massor (bebiskläder/leksaker), både till vänners barn men även till Göteborgs stadsmission. Jag försöker att få honom medveten, att vilja skänka bort de saker han inte leker med längre. Berättar att leksakerna kommer göra ett annat barn väldigt glad...

Har ni upptäckt RETOY?

Hur tänker ni kring traditioner och att skapa en magisk jul för barnen?

15 dec. 2015

Samhällstrender 2016 och att drivas av nyfikenhet...

Så efter en intensiv vecka då jag skapade ett eget grönt hållbart miljömagasin som slutuppgift, var jag äntligen påväg till Sthlm. Första egentiden borta från mitt barn sen i juni. På tågstationen gick jag in i en bokhandel, sökte en annan bok då expediten tipsade mig om "Big Magic, creative living beyond fear" av Elizabeth Gilbert (hon som skrev Eat, Pray, Love). Jag tipsade om hennes TED Talk, att vårda kreativiteten och de omöjliga saker vi förväntar oss av konstnärer/artister/författare/designers etc som verkligen är ett igenkännande, personligt föredrag om sin skaparkris och att alla har kreativitet. Om ni inte redan lyssnar på TED talks - börja!

Jag har bara läst första kapitlerna men tankar som att försöka drivas av nyfikenhet, istället för rädsla, att ha mod att försöka trots rädsla. Att leva ett kreativt liv, med en kreativ livsstil behöver inte vara att starta eget företag, driva eget, prestationer etc utan att göra kreativa saker som gör en glad. Skapa, pyssla, dansa, skriva, läsa etc. Att finna det där tillfällena när man känner flow, är helt uppe i det man gör. Jag får det ruset av att skapa med färg, form, text, bild. Glädjen när jag finner mitt personliga formspråk, får inspiration till en idé, läser något intressant som får tankarna i rullning... då mår jag som bäst.

Det var så skönt med egentid. Jag behövde verkligen det. Jag måste bli bättre på att tänka på mig själv. Att be om hjälp, att kräva mer av barnets pappa. Att våga lita på att barnet har det bra utan mig. Att inte oroa mig så mycketför att skapa trauman. Jag behöver tid för mig för att orka, måste fylla på med tålamod. Vara Bella, inte bara någons mamma.

Jag fick ingen hög glädjeberusning av att bli godkänd. Kändes lite mer som om jag la mig ner efter mållinjen och ligger kvar där än och andas lugnt. Försöker gå ner i varv. Börjar summera 2015. Utvärdera. Bästa minnet? Sämsta? Nej, jag kommer inte studera mer till våren... Vad vill jag ha mer/mindre av under 2016?

Min egna lilla samhällstrend och omvärldsanalys inför 2016
- Hippt att vara vegetarian: Gourmetmiddag på baljväxter? Fusion cooking – ta det bästa ur världens kök och kombinera fritt. Bjuda hem vänner på vegovardagsmiddag. De blå zonerna där människor lever längst: Lyssnade ni på "How to live to be 100+?
- Ägodela - byta bostad, bilpool, odla på gården, låna verktyg etc.
- Faktabaserad kunskap - t.ex. Hans Rosling och Ted Talks.
- Sömn/Sova är det nya svarta, hög status att unna sig tid att sova ut...
- Resurssmart miljömedvetenhet, att återvinna, skänka, ge bort, att rensa, leva enklare.
- Spara är det nya slösa!

Trendordet: "Disruptiv" (omskakad värld) Hur kommer världen förändras de kommande åren? Tänk att snart alla, hela världen, kommer finnas online, på sociala medier etc. Crowdsourcing, crowdfunding kommer bli större, att provlansera sina idéer direkt. Konsumentbeteende, konsumtionsvanor. Tänk globalt! Snart kan vi kommunicera med alla via direkttolkning?!!
"Work from anywhere, learn from everywhere"

Inspirationsföreläsning på Berghs pratade Johan Svensson om Business Model Canvas, ett nytt sätt att skapa en affärsplan och om de någorlunda nystartade företagen (FB, Google, Ebay, Airbnb, Uber, Amazon, Netflix, LinkedIn etc) som har en "disruptive" (omskadad) affärsmodell - ger personlig service (gratis via reklam) genom att du själv skänker dem information genom dina internetvanor och dina köp.

Veckans tips:

1. Liztigt inlägg: Oordning på känslorna? "Jag vill inte leva i rädsla och titta misstänksamt på varenda människa jag möter på stan" och ett spanskt barnbokstips "El monstruo de los colores".

2. Tipsar om Good News Magazine (följ på FB) - ibland behöver jag lite medveten optimism: Som att lika många flickor som pojkar börjar nu skolan eller om konsten att bara vara eller läs Daniel Mendoza FB-inlägg

3. Det verkar som att flyga är lite "elefanten i rummet" som ingen pratar om eller? Att resa med mitt barn, att han får förståelse för världen, för andra kulturer, människor, språk etc. är jätteviktigt för mig. Jag drömmer fortfarande om att resa med honom, men kommer nog vänta några år tills han blir lite äldre innan vi åker långt bort. Mim dröm med en långresa i 40-årspresent till mig själv (om 5 år när han är 10) finns kvar. Om det blir Tokyo/Singapore/Bali eller Costa Rica/Mexiko/Karibien får vi se... Johanna N som ska jobba på distans från Bali under vintern tipsade om den här artikeln Kan naturturism rättfärdiga flygresor?

4. "Spara är det nya slösa menar de och tror att fler kommer att välja att dela bostad och bil för att minska kostnader och öka flexibiliteten... Till sist kommer vi enligt Kairos Future att söka självfrälsning genom att äta rätt, hålla sig frisk och leva ett enklare liv.
– Utifrån ett nationellt perspektiv är vi i Sverige extrema med att tycka att tiden aldrig räcker till, vilket beror på att vi har så höga ambitioner med allt vi gör. Därför kommer behovet av att skärma av och växla ned tempot nu att öka."
Kairos Future framtids- och trendspaning 2016 i DN

UPDATE: Johanna N kommenterade: "Ja, att flyga är verkligen elefanten i rummet. Hur tänker du där? Sjukt svårt dilemma. Hela jag älskar ju att resa, så att inte göra det innebär att jag gör avkall på det som är jag. Men kanske är det bara ett lyxproblem? Dvs att inte vilja avstå något för sin "rätt" att självförverkliga?"

HUR TÄNKER NI? Läs mitt svar i kommentarerna...

5 dec. 2015

Kreativitet, ångest och ett renare liv...

Det är bara en vecka kvar av den här intensiva, utmanande hösten. Om en vecka åker jag ensam till Stockholm för att presentera slutuppgiften för höstens kurs i redaktionell design på Berghs. Om några timmar kommer barnets pappa hit och jag får äntligen några timmar för mig själv. Tyvärr inte mycket tid att lata mig än...

Fick frågan varför jag valde att studera och det kan man ju undra... Som om jag inte har tillräckligt med långa ensamma mammaperioder och jobb men jag såg det som en chans som inte kommer tillbaka. Om nått år behöver jag söka nytt jobb och jag vill inte tillbaka till modebranschen. Jag har länge velat studera på Berghs, studera grafisk design och redaktionell design. Jag fick erbjudandet och kunde inte tacka nej till att få lära mig mer, utvecklas och göra något bara för mig. Som designer. För min kreativitet och få känna flow...

Den kreativa processen innehåller även stress och ångest. Men jag älskar känslan av flow, att gå upp i mina egna idéer och hitta på kreativa saker. Det är en del av vem jag är. Under året har jag även läst väldigt mycket böcker, mest faktaböcker. Jag lever ett väldigt lugnt liv, i perioder är det mycket på jobbet på arkitektkontoret men jag tar aldrig jobbet personligt längre, vilket är stor skillnad mot att designa kläder som analyseras utifrån försäljning. När det är mindre att göra på jobbet har jag tid att studera på arbetstid. Mycket av det jag lär mig kan jag direkt använda i nästa presentationsrapport. Till våren är tanken att jag ska göra klart boken om företagets historia 1966-2016.

Mitt barn somnar lugnt varje kväll runt 20 och sover hela natten. Han leker även mycket själv, just nu sitter han bredvid mig på golvet och leker med duplo medan jag skriver det här. Jag kan läsa bok medan han leker varje kväll efter middagen. Han börjar bli stor helt klart...

Jag lånade boken "Ett renare liv" och den summerar ganska bra min egna resa från att jag började bryta ovanor under 2014. Ut med socker, E-nummer, processerad mat, kött och in med sömn, träning, växtbaserad mat och fler ekologiska produkter. Mer medvetna köp, försöker välja miljömärkta produkter. Jag bytte ut tvättmedel, schampo, diskmedel, rengöringsprodukter men än fattas byta ut deodorant, parfym och smink. När jag fick barn började jag köpa parfymfritt. Jag läste boken den onda badankan och det viktigaste jag tog med mig var att noggrannare städa bort dammråttorna då mycket av de farliga kemikalier etc samlas där. Rensade även ut mycket billiga plastprodukter. Trendenser fick mig uppmärksamma sovrummet som är fullt med textilier och där vi tillbringar väldigt mycket tid. Ångrar att jag inte var mer medveten när jag köpte ny säng, kuddar, täcken, gardiner etc när jag flyttade hit.

Största förändringen är att jag nu alltid köper ekologisk mjölk, fil, bananer, Grönt te (om ni dricker kaffe/vin byt Till eko) men även att jag nu äter växtbaserat och alltid har hemma: bönor, linser, nötter, frön, brocoli, spenat, vitlök, kakao, kanel, kryddor (basilika, oregano, timjan, rosmarin, persilja etc) och mörk choklad. Avokado, frysta bär och mycket frukt och grönsaker. Kokosmjölk (barnet älskar curry). Näe, selleri klarar jag inte av hur nyttigt det än må vara...

Jag äter helst grytor och soppor, pasta och risotto. Inför 2016 tänkte jag minska på mjölk (som mitt barn dricker) och fil/yogurt. Under hösten har jag köpt mandelmjölk och gjort varm choklad med kakao men den är ju ganska dyr och väldigt söt (finns osötad?). Som glutenintolerant kan jag ju inte dricka havremjölk (håller nu mig strikt NGF naturligt glutenfri och undviker vetestärkelse, fruktdextos, e-nummer etc).

2016 är än så länge ganska oplanerat. Jag avslutar 2015 och börjar nästa året i Spanien, vi kommer fira Reyes i Cartagena precis som föra året. Jag önskar mig lugn bara vara tid i julklapp, en jul utan stress. Vi åker ju redan innan jul så i år skippar jag alltihopa. Kommer troligen fira med spanska släkten och jag tänkte försöka att ta det med lugn och ro. Nej, jag tycker varken om julklappsstressen, svensk julmat eller att de höga förväntningarna på en perfekt julafton. Jag försöker, för mitt barns skull så vi har klätt en minigran, har adventsljusstake och gjort en enkel uppdragskalender med enkla saker som läsa böcker, titta på foton, leka kurragömma och just idag: åka och möta pappa på flygplatsen. De har inte träffats på nästan 10 veckor.

Veckans tips:
1. Ett renare liv, ren mat, naturlig skönhet och grönt hem av Tina Holt och Birgitte Magnussen.

2 dec. 2015

Miljömedvetenhet, konsumtion och fakta...

Jag har inte förrän på senare år blivit mer miljömedveten, min resa mot en förenklad minimalistisk livsstil handlar egentligen inte om miljön utan om att inte drabbas av utmattningssyndrom, att slippa känna ångest och stress. Att få mitt ensamma mammaliv att fungera. Att orka med vardagen. Jag erkänner att jag brinner mer för människor än miljön men inser självklart att allt hänger ihop.

Jag flyger ju ganska mycket, flera gånger per år till Spanien så där ligger mitt största dåliga samvete på dubbelt sätt. Mitt barn måste ju få träffa sin pappa och jag behöver verkligen tid för mig och tid att få tillbaka energi och tålamod. Vad som räddar mig från att bryta ihop är att jag prioriterar sömn och att mitt barn nu sover bra, så jag sover ca 9h /natt. Jag är nere på basbehov: sömn, mat (behöver äta mer - barnet hade vinterkräksjukan i helgen), trygghet, rutiner etc. Vad ger er mest dåligt samvete i miljöfrågan?

Har börjat låna 7-dagarsböcker som helgnöje. Älskar biblioteket, så mycket kunskap och glädje gratis! När jag gick förbi i fredags fastnade jag direkt för Katarina Bjärvalls bok "Yes! därför köper vi det vi inte behöver". Hon analyserar hela konsumtionssamhället väldigt intressant men det är på slutet hon fångar mig när hon intervjuar en svensk medelklassfamilj som älskar att resa. Som har två höga inkomster, två barn, nyrenoverad villa, två bilar, åker på julsemester till Thailand och några weekendresor per år, även skidsemester. De lever det svenska idealstatuslivet?!? Dit alla försöker nå??? Det är så stolta över sin livsstil men ser inte alls varken miljökonsekvenser eller att någon annan får betala priset för deras beteende och konsumtion.

Katarina skriver mycket om neuromarketing, om att fokusera på kundens ibland omedvetna känslor. Hon funderar över barndomens sociala spel, att många inte växer ifrån rädslan att inte passa in. Att det är inte helt enkelt att förhålla sig till överflöd. Hjärnan är skapad med ett belöningssystem och de allra flesta av våra beslut fattas av snabba intuitiva system. Hon skriver även om hur Google, Facebook, Apple etc tjänar pengar på oss användare och vi borde vara mer kritiska till att dela information om oss själva. Då de sedan användar den för att locka oss till konsumtion.

Jag har funderat en del under hösten hur jag pratar med mitt barn om t.ex. tiggaren som sitter utanför Ica/Coop utan fördomar. Att bo mitt i centrala Göteborg gör att klyftorna syns tydligare, barnet får ingen skyddad bullerbygatanuppväxt. Att vi ibland skänker pengar, ibland inte. Mitt barn undrar varför. Ja, att försöka förklara den orättvisa världen för ens eget barn skapar många tankar. Hur tänker ni? Eller hur jag snart får börja förklara varför vi inte har råd med, jag vet inte vad eller vad jag prioriterar bort.

Jag lyssnade på en väldigt intressant föreläsning med Hans Rosling på Kunskapskanalen när jag var vabbade min vinterkräkssjuke son (Näe, inte vad jag behövde efter 9 veckor ensam - är helt slutkörd!) Han förklarar fakta så himla bra och tydligt. Han pratade om hur vi inte längre kan dela upp världen i U och I-länder, att det är en föråldrad världsbild. Kina och Indien är ikapp. Jag skrattade högt åt hans investeringstips om "strandtomt i Somalia", kanske har han helt rätt. Väldigt lärorik föreläsning!

Tack för alla fina kommentarer på förra inlägget - så kul med respons, har svarat på alla (svarade dock i mobilen så svaren har hamnat lite fel). En del kommentarer väckte nya funderingar: "Konsumtionshets upplever inte jag. Dock tycker jag det finns mycket hets i Sverige om att man ska vara så medveten- läs eko, andrahands, genus, socker, skärmtid, omvärlden mm" och Annika skrev: "Jag känner inte av någon konsumtionshets här. Det känns som om det är mera i Sverige... Här i (södra) Spanien har nog folk, generellt, för dåligt med pengar för att köpa onödiga saker?" Hur tänker ni andra läsare?! Spanien ger mig perspektiv, både efter krisen, då många av mina vänner förlorade sina jobb, inte kunnat betala av sina bostadslån, lever hela familjen på 1 inkomst men även hur dyrt det är med t.ex. förskola / skola. Kommentera gärna! Det är så kul med respons...

Veckans tips:
1. Katarina Bjärvalls bok Yes! därför köper vi det vi inte behöver - "Så varför köper vi sådant vi inte behöver eller ens vill ha, varför fortsätter vi med den livsstil som gör oss tommare, mer stressade och dessutom förstör det enda jordklot vi har att leva på? Detta är en av vår tids största gåtor." (jag lånade boken på stadsbiblioteket men Adlibris skriver intressant.) Jag har tidigare läst hennes bok - Vill ha mer: om barn, tid och konsumtion.

2. Det här förändrar allt, kapitalismen kontra klimatet - Naomi Klein har jag precis lagt till på min lånebeställningslista.

3. Charterresorna kommer att döda oss
"För hur ska man annars se på den frenesi med vilken bättre bemedlade barnfamiljer vallfärdar till sydostasiatiska charterbyar om loven? Det allmänna frosseriet i kött, bilar och billiga plastprylar? Köksrenoveringarna, weekendresorna, färsk tropisk frukt året om?" Dubbelmoralen vi lever med. Tipstack Hanna

4. Ur play Hans Rosling om en ny faktabaserad världsbild

27 nov. 2015

Barcelona, framtidsbeslut och att välja bort...

Så efter 9 veckor ensam måste jag erkänna att jag inte är mitt trevligaste jag. Jag orkar inte med falska leenden och ytliga konversationer. Jag blir för privat om någon frågar hur det går, hur jag mår. Känslorna ligger väldigt nära, jag tar åt mig, tar det personlig och tålamodet är mer eller mindre slut. Jag försöker att inte läsa FB, nyheter etc där världen är för mörk, allas åsikter. Jag undviker kända bloggar där livet som visas upp är lite för perfekt. Jag behöver få lite distans till den ensamma vardagen. Kunna skratta åt mig själv. Fylla på med energi.

Barcelona var fantastiskt! Så många fina minnen. Så många tankar om livet som en gång var - Det 4-åriga BCN-kapitlet i mitt liv. Lukter, dofter, smaker, ljud... men även de sämre sidorna gjorde sig påmint. Trafiken, avgaser, ljudnivån, matsvårigheterna (för mig som glutenintolerant vegetarian), katalanskan/ Katalonien, "los chicos no lloran"-barnuppfostran och lite för mycket machokultur. Ingen lätt stad att leva som ensamstående mamma i. Bara det att jag skulle behöva hjälpa mitt barn med dagliga läxor på ett annat språk. Jag behöver liksom inte ett jobbigare liv. Även om ljuset, solen, stranden är det bästa jag vet så har jag nog fattat beslut om framtiden. (Om någon skulle erbjuda mig ett välbetalt distansjobb och jag kan sitta på en solig uteservering och skriva krönikor, designa ett e-magasin så tackar jag självklart inte nej)

Vi hyrde en modern liten lägenhet med TVÅ sovrum. Compact living-drömmen! En liten lgh på typ 55-60kvm med barnrum. Öppen planlösning. Diskmaskin, tvättmaskin - lyxen! Jag funderade mycket på hur de 5 första åren av mitt föräldraskap snart är över. 5 år. Började mentalt planera för de kommande 5... Speciellt på skolval, hur jag vill bo nära en skola så att barnet kan gå tryggt hem själv. Jag har inte längre lika mycket ångest inför skolplikten. Insett att jag nog aldrig kommer resa bort längre perioder utan försöka åka bort på loven. Kommer troligen ändå inte ha så mycket semesterdagar. Jag hade tankar för något år sedan att resa bort en längre period (2-3 mån) till Centralamerika nånstans (Costa Rica, Mexiko, Karibien) innan barnet börjar förskoleklass men att göra det nästa vinter känns alldeles för snart. Ensam med en 5-6 åring.

Den underbara känslan att ha ett stort barn är det jag tar med mig från vår första weekendresa. Att kunna promenera längre sträckor, att gå på restaurang och ha lugn att njuta av maten - barnet äter vanlig mat! Jag känner att jag inte riktigt hinner ikapp, snart 5 år med stora frågor om livet, etik & moral, rätt & fel, fantasi vs verklighet, ansvar, konsekvenser, död. Varför mamma? De personligt jobbiga om varför vi lever som vi gör - med en pappa på långdistans i Spanien...

Nästa helg kommer barnets pappa och jag får förhoppningsvis äntligen lite (mycket?) tid att avsluta kursens slutuppgift innan jag åker en helg ensam till Stockholm för presentation. Jag gör det ju inte lätt för mig att jobba (80%), studera och vara ensam mamma. Näe, det är ju inget "lyxigt" varannveckaliv jag lever... Förutom att jag inte haft mer än några få timmar för mig själv de senaste två månaderna (har gått på bio några gånger då min pappa varit barnvakt) så irriterar jag mig lite för mycket på nära som klagar men som är två föräldrar och har haft flera barnfria helger med mor/farföräldrarnas hjälp. Jag vet, alla har rätt att klaga! WOW till alla ensamstående med flera barn eller ni som är mycket ensamma med flera barn.

Vi har olika perspektiv, från min vinkel är det lite väl orättvist. Jag vill inte lägga mer på morföräldrarna då jag anser att de inte orkar det.

Jag läste UnderbaraClaras inlägg om additionssjukan och diagnosticerade mig själv. Jag väljer själv bort så otroligt mycket för att få min ensamma vardag att fungera. Men jag förstår att utifrån ser man kanske mest resorna, bilderna från ett soligt Spanien. Inte hur mycket jag sparar varje månad, allt jag väljer bort (restaurangbesök, alkohol, shopping etc) för att kunna resa dit flera gånger per år. Eller att det inte kostar så mycket mer än flygresan då jag bor gratis, matkostnaden är ju samma som hemma ungefär och det mesta med en solig strandkuliss ser ju fantastiskt ut. Men. Jag orkar inte ens börja berätta om alla bråk, diskutioner etc med någon som inte vill ta sitt pappaansvar. Att jag får betala för egentid.

Snälla, kommentera! Utan respons slutar jag nog blogga snart, det är ju liksom därför jag trycker på publicera efter att ha skrivit av mig... Det kan ju vara så att fira jul/nyår/Reyes i Spanien, med spanska släkten ger mycket material att skriva om men jag har gett mig själv fram till nyår att fundera på bloggkrönikornas framtid.



Veckans tips:
1. UnderbaraClara inlägg "Alla offrar något" Om allt vi väljer bort som vi aldrig visar upp i sociala medier. Jag väljer bort väldigt mycket för att få mitt ensamma mammaliv att fungera både ekonomiskt och rent praktiskt. Vad väljer du bort?

20 nov. 2015

Wellness, perspektiv och livsstil...

Nedräkningen har börjat. Efter snart 7 veckor ensam med min 4,5-åring märker jag hur jag inte längre orkar hålla uppe fasaden, det finns ingen lust att sila den jobbiga vardagen genom filter. Jag sänker kraven för att orka helt enkelt. Vågar visa upp en verkligare version av mig själv.

Jag läste boken Wellnesssyndromet i helgen, en intressant motvikt mot träningshetsen, utseendefixeringen som handlar om mat, diet, vikt. När jakten på den perfekta kroppen skapar ångest, stress och skuldkänslor. Att aldrig få nå målet, aldrig tillräckligt. Att det positiva tänkandet lägger ansvar på individen, ibland en börda: att jag har bara mig själv att skylla. De skriver intressant om moral och etik, speciellt mot överviktiga och rökare. Att en motrörelse växer fram.

Sociala normer, speciellt i Sverige, när mallen är väldigt snäv. Träningsberoende = produktiv? Jag har ju arbetat i modebranschen där jag kände av företagens "sunda normer". Att säga att jag älskar kolhydrater, äter mycket pasta var lite som att...

Jag började skriva det här inlägget förra veckan. Men så satte händelserna i Paris perspektiv på livet. Det fruktansvärda, den hårda verkligenheten utanför min lilla trygga naiva bubbla. Död och sorg ger mig ett speciellt lugn, som om man får titta på som betraktare i sitt eget liv en stund. Det gav mig ny energi, att vilja leva och sprida kärlek. Att inte gnälla över vardagen, vi mår båda bra och är friska.

Självklart väckte det en massa tankar och funderingar, speciellt om världen mitt barn växer upp. Barnet jag vill skydda mot allt hat, våld och krig. Hur berättar jag om det onda för en 4,5-åring?

Men viktigast av allt att jag r lär mitt barn om alla människors lika värde, om empati och medmänsklighet.

Just nu ligger jag bredvid mitt sovande barn i en hyrd lägenhet i Gracia i Barcelona. Jag ville känna på vardagslivet, kunna handla och laga egen mat. Slippa äta alla måltider ute med en kinkig 4,5-åring. Jag drömde om egentid i Barcelona men tyvärr blev det inte så. Efter 7 veckor ensam letar jag fram energi för ytterligare 3 veckor till. Barnet kommer inte träffa sin pappa på 2,5månad. 10 veckor. Jag känner ansvar och skuld även om det inte är enbart mitt fel.

Jag drömmer mycket om att resa med mitt barn. En weekendresa till en stad jag bott i 4 år, där jag kan språket och känner mig hemma är en lagom första reseutmaning. Men att resa med barn kräver mer tålamod och ingen stress om vi båda ska njuta. Igår tog vi bussen ner genom Barcelona, bra sätt att färdas då man får se mycket av staden. Vi spenderade några fantastiska timmar på barceloneta, stranden med sol, ljummen vind och vårkänslor. Hit skulle jag aldrig gått när jag bodde här, lite av en turistfälla och alldeles för många strandförsäljare men fantastisk med strandliv i november. Jag älskar havet och mitt barn älskar sand.

Min målbild under de senaste veckorna har varit att få promenera ner längs Paseo de Gracia och insupa atmosfären, känna storstadspulsen. Mitt barn orkade promenera 2h och det var länge sen jag kände mig så lycklig och stolt. Mitt barn börjar bli stor och jag älskar detta nya kapitel där jag får visa honom världen och vi reser tillsammans.

Veckans tips:
1. Wellnessyndromet - Carl Cederström och André Spicer. "Denna träffande och humoristiska diagnos av den pågående wellnesskulten bör läsas av alla som någon gång har känt sig misstänksamma mot dagens frenetiska sökande efter det perfekta livet. Istället för att maniskt ängslas för vår personliga hälsa och lycka, borde vi kanske oroa oss mer för den sjuklighet som ligger utanför vår kropp - i samhället och i världen." Adlibris

2.Läs intervjun med Johanna N i nya hållbara onlinetidningen Continuation Magazine - Jag fastnade för de här orden: "Ditt bästa tips för att börja tänka mer hållbart i vardagslivet? Att välja sina strider. Plocka ut en sak som du kan och vill förändra, börja där och var konsekvent... När den lilla saken sen sitter som en självklar vana kliver du på nästa grej och så vidare."

Läs även grundaren till Continuation Magazine - Eko Enkelt inspirerande inlägg om minimalism och frivillig enkelhet och hennes egen historia:
•lyxiga ägodelar definierar inte vem man är.
•det finns faktiskt inga ägodelar som definierar vem man är.


3. Husligheter skriver om miljövänliga värmeljus - För några år sedan läste jag att ljusröken är farlig för småbarn så jag slutade mer eller mindre att tända ljus hemma mer än nån enstaka lördags/söndagsfrukost och vid allahelgona/lucia/jul. Delvis även för att mitt barn inte kunde låta bli att pilla, blåsa ut etc. Men nu när barnet är större tycker han det är mysigt så då kom tipset perfekt om svanenmärkta stearinljus.

4. Sofi Fahrman ryter ifrån om drömlivet i sociala medier "Den här bloggen är till för att inspirera. Sen hoppas jag på ett ansvar från dig som läsare. Att konsumera sociala medier så som du konsumerar all typ av media. Med skarpa glasögon på. Filtrera och inse att ett helt liv inte kan rymmas i några få bilder. Jag vet att ni är smartare än så."

5. "Att det är en konstruktion eller åtminstone en del av verkligheten. Att vi diskuterade mediakritik och för att få mediakonsumenter att förstå konsumtionssamhället. Sociala medier är allt: människor, känslor, reklam, sanning och lögn. Precis som livet utanför." http://www.jeanetteohman.com/2015/11/sociala-medier-ar-fejk-och-sanning.html. Läste ni Peppes inlägg Sociala medier är fejk och sanning?

4 nov. 2015

Vardag, rensning och veckans tips!

Vardagen snurrar på, jag har inte mycket tid över mellan jobb, kurs och det ensamma mammalivet. Lämna, jobba, hämta, handla, laga mat, diska, plocka undan, sova. Jag har knappt läst några böcker alls förutom kurslitteratur. Saknar det! Jag är så trött på kvällarna, kan bero på mörkret. Försöker att inte skrolla sociala medier efter kl. 20 utan sätta på en film, serie eller TED föreläsning.

Det är bara 2 veckor kvar av denna lååånga 7-veckors ensamma mammaperiod. 2 veckor tills vi åker en långweekend till Barcelona. Min favoritstad! 4 år av mitt liv bodde jag på Calle Verdi i Gracia. Jag funderar en del på det här att resa med barn. Hur tar man sig runt i en storstad med en snart 5-åring (utan vagn)? Jag tänkte försöka åka buss/metro för att ta oss direkt till en ny plats så energin inte försvinner under vägen dit. Men samtidigt, det jag ser mest framemot är att få promenera, helst hela vägen från Gracia, längs hela Paseo de Gracia eller Rambla de Catalunya (parallgatan) sen ner genom Borne/ Barrio Gotic / Raval ända till hamnen/stranden. Målbilden när det är som jobbigast och tålamodet tagit slut. Läste bästa resa med barn-tipset: Stressa inte! Räkna med att allt tar dubbelt så lång tid när barnen är med. Minst

Förutom att promenera genom hela Barcelona hoppas jag på ett besök i Parque Güell (Skulle gärna även ta en panoramabild från Tibidabo), om vädret är tråkigt: Aquarium de Barcelona och CosmoCaixa. En tur till Sitges (träff med min syster) och en bloggträff med ExpatLisa som precis flyttat dit. Som jag längtar!

Precis som förra november (en månad med rensning) kom lusten att rensa tillbaka. Jag har än en gång gått igenom barnets bebiskläder/barnsaker och skänkt bort ännu mer. Tänkte försöka ta tag i att sälja vagnen, bilbarnstol etc. Det har funnits på min "att göra lista" i över ett år. Jag gick även igenom en låda med gamla foton häromkvällen - massor med Spanienminnen. Oj, så många suddiga dåliga bilder jag sparat och fraktat till och från Spanien, helt i onödan. Lyssnade även igenom mina gamla CD-skivor med spansk musik, dansade ensam i köket - Musik gör mig glad! Pärmar och papper (bokföring) finns fortfarande kvar från jag drev eget företag, som behöver tittas igenom och slängas.

Jag har varken tid eller energi att skriva någon genomtänkt bloggkrönika denna veckan men däremot många tankar och tips. Varsågoda!

Veckans tips:
1. Let´s be game changers - Ingen har väl missat den unga instagramkändisen som berättar att hon slutar med sociala medier (500 000 följare!?!), hon vill sluta leva för att skapa innehåll i en kommersiell fantasivärld. Hemsidan hon skapat blev jag positivt överraskad av. Hon tipsar om intressanta TED föreläsningar, etiskt mode, veganmat och beskriver själv jakten på likes, följare och hur hon nu vill ändra spelets regler. Jag hoppas fler, speciellt unga tjejer, vågar ta det steget.

2. Jag älskar ju TED Talks - Om du inte upptäckt TED börja lyssna på nån av de här 20 mest populära 20-minuters föreläsningarna men UR Play (Länk till Hans Roslings föreläsning om statistik) växer fram som stark tvåa, speciellt föreläsningar. Kunskap inspirerar mig!

PS: Ni har väl lyssnat på Brene Brown? "The Power of Vulnerability" och "Listening to shame"?

2. JohannaN tipsade om Stilmedveten & Sveriges Konsumenters utbildningsmaterial om hållbart mode. Se även utbildningsradions tv-serier Kvalitet och Sy Sy Sy.



8 tips för en mer hållbar modekonsumtion: Köp kvalitet, Tänk stil istället för trend, Kräv bra material etc

4. The Minimalists month of minimalism 31 tips om att leva enklare och mer meningsfullt.

5. Naturligt glutenfritt - Åt lunch på stan förra veckan och reagerade som jag brukar mot gluten: Magont/ magsjuka. Det värsta med att vara ensam är när jag själv är sjuk. Jag mutade lillen med choklad och russin för att få vara ifred. När jag efter några timmar började må bättre, googlade jag och fann Skafferiglutenfri blogg. Äntligen svar på varför jag mår bättre när jag är superstrikt med vad jag äter, har nolltolerans för gluten i köket och försöker äta naturligt glutenfri ren mat. Jag strävar nu efter 0 ppm gluten i min kost (glutenfria produkter kan ha max 20 ppm).

6. Jag är nu månadsgivare till UNHCR, Läkare utan gränser, Röda Korset, SOS barnbyar och så är jag Världsförälder hos Unicef. Brukar välja barncancerfonden eller Göteborgs stadsmission när jag ger bort presenter/ julklappar. Funderar på om jag i år ska testa en uppdragskalender (istället för adventskalender med presenter). Behöver inte vara så komplicerade saker utan enkla som: lyssna på julmusik, julpyssel, baka julgodis, göra någon glad, le mot en okänd eller skänka pengar till en tiggare. I år firar vi jul i Spanien så jag skippar julstressen, svensk julmat etc. Allt förutom Jul på Liseberg - tycker det är så mysigt och vackert med alla tända ljus.

26 okt. 2015

Hållbarhet, värderingar och sociala medier...

Trendenser-Frida väckte en rad funderingar genom sin föreläsning om hållbar inredning och göra fler miljösmarta val som jag var på i Varberg igår. Att reflektera över våra grundläggande behov vs skapade behov, vad vi konsumerar och varför? Att kritiskt granska produkterna vi köper och göra fler hållbara val. Att låga priser oftast inkluderar högre miljöpåverkan, sämre arbetsvillkor för de som producerar och kvalitén påverkar produktens livslängd.

Jag lyssnade på Johanna N i Veckans Affärers hållbarhetspodd. Hon pratar om hur hon varumärkespositionerat sig genom att våga stå för sina åsikter och låta sina egna värderingar bli en del av det egna företaget. Hon försöker sprida kunskap och information om slow fashion, arbetsvillkor i modebranschen och att konsumera med långsiktigt. Samtidigt som kreativiteten inte får bli lidande och hon vill skapa design med eftertanke.

Berghs VD Camilla Wallander berättade om skolans strategiska hållbarhetskommunikation. Att prata om normer, etik, värderingar och lära vidare. Sprida kunskap via föreläsare och open source. Att skolan försöker arbeta med verkliga aktuella case och att resonera, involvera, engagera och försöka vara öppen och transparent. Kommunikation kan göra skillnad.

Jag tycks mig känna av att en förändring är pågång. Att även kommersiella budskap vill engagera människor, för då skapar man ringar på vattnet. Spridning i sociala medier. Jag funderar över de unga "influencers" som har massor med följare och hur valen de gör blir viktigare, för en hel generation. Hur jag själv knappt tänker på en del marknadsföring för jag är rätt målgrupp, den är riktad till mig och jag gärna delar deras värderingar för att skapa mig en profil. Livsstilsval för att skapa sig status.

I mitt fall handlar de valen mindre och mindre om konsumtion och mer om livstil, som att äta mer vegetariskt, köpa mer ekologiskt etc. Att inspirera andra genom hur jag lever, inte saker jag äger/köper. Att alla små steg räknas. Att skriva om teman som engagerar mig. Att utvecklas och förändras. Jag tycker det är så tråkigt att fokus flyttats från inspiration och kreativitet till en kändiskultur, där flest följare vinner. Större ansvar på individen att inte styras av likes. Att våga stå upp för sina värderingar och lita på den inre rösten. Att inte bara visa upp den lyckliga perfekta ytan.

Veckans tips:
1 Veckans affärers Hållbarhetspodden.
Avsnittet med Johanna N berättar om smyckesproduktion, sina tankar kring etik och hur produktionkedjan helt stöps om när världen omfamnar delningsekonomin
Avsnittet med Berghs VD Camilla Wallander som pratar om att reklam och kommunikation är en otroligt viktig del för att nå ut med hållbarhetsbudskap och att hållbarhetsaspekterna helt klart påverkat branschen.

2. BOK: Tjäna pengar och rädda världen, den hållbara ekonomins entreprenörer, av Erika Augustinsson och Maja Brisvall och Köp dig fri, om design, överlevnad och konsumtion av Ingrid Sommar och Susanne Helgeson
När jag drev eget modemärke/butik inspirerades jag av socialt entreprenörskap. Under etiketten modebranschen finns alla mina gamla inlägg samlade.

PS: Jag har funderat en del över för vem jag skriver den här bloggen. Vad den har för värde för läsaren? Några av er har följt mig sedan jag drev eget modemärke och butik, andra sen jag blev mamma till en halvspanjor och skrev mycket om mina tankar kring tvåspråkighet och bikulturallitet. En del nya följare kom till när livets stormade och jag började förenkla livet, prioritera om och läsa mer böcker, lyssna på TED föreläsningar och återfinna fokus. Kan ni inte berätta om varför ni läser? Vad ni skulle vilja läsa mer om?

14 okt. 2015

Hjälpa, skänka och påverka andra...

Jag har haft tankar på att sluta blogga. Känner att tiden inte finns att skriva genomtänkta krönikor om viktiga ämnen. Jag skulle vilja skriva om teman som väcker tankar och Skapar ringar på vattnet. Om hur våra livsstilsval kan påverka positivt. Om hur vad vi visar upp kan hjälpa andra.

Jag läser om hur en ny generation mäter värdet av våra liv i våra livsstilsval. Hur det blir viktigare för varumärken att kommunicera en livsstil som kunden vill tillhöra. Valen vi gör kring allt från maten vi äter, till vart vi åker på semester blir via sociala medier det nya sättet att passa in.

Konsumtion i sociala medier triggar mig, att visa sina upp sina inköp som en bedrift. Eller restaurangmaten som statusmarkör. För att inte tala om att alla instagrambilder på allt från renovering till stilleben av inredningsprylar som mest ser ut som reklam. Enligt mig.

Jag läser om att inte prata offentligt om kost, träning, diet och socker eftersom det är ett stort samhällsproblem. Skapar mer ångest. Själv har jag lite dubbla känslor, delvis så följer jag inte några träningsbloggar, och känner absolut pressen på att träna som finns. Jag har aldrig följt någon diet men har ju ett lite komplicerat förhållande till mat. Delvis pga glutenintolerans (alltså jag måste alltid tacka nej till fikabröd etc vilket jag vet provocerar, men jag har en sjukdom).

Jag är noggrann med att mitt barn inte hör prat om dieter, vikt, känna sig tjock etc och att mat äter man för att man är hungrig tills man är mätt. Inga konstigheter.

Andra sidan är jag ju ganska nybliven vegetarian och följer och samlar gärna på vegetariska recept. Jag håller med om att det blir lite väl mycket frukt och sallad, hälsosamma gröna färgglada rättere. Sen har jag svårt för när maten blandas upp med träningsbilder, då avföljer jag. Jag söker nu vegetariska restauranger i Barcelona. Minns att jag på min gamla blogg skrev glutenfria restaurangguider till New York, London, Rom, Madrid etc. Synd att jag inte sparade dem innan jag tog bort hela bloggen.

Saknar fortfarande fler värmande mättande vardagsmiddagsrecept. Jag älskar ju italiensk mat, skulle kunna leva på pasta, risotto o pizza.

Mig triggar andra teman som alkoholkonsumtion eller rökning. Speciellt i offentliga sammanhang där det visas upp som någonting coolt. Att vara berusad, t.o.m bakfull är något man stolt berättar?!? I sociala medier blir det extra tydlig, att många behöver liksom bara fota vinglaset, ölen för att visa upp att kvällen är "lyckad"...

I mitt sociala medie-flöde har fina medmänskliga empatiska inlägg ökat markant. Jag bestämmer mig att bli månadsgivare till ännu en hjälporganisation för att stilla mitt dåliga samvete. Jag funderar över hur stor del av sin inkomst andra skänker bort? Jag bestämmer mig för att skänka bort "barnbidraget".

7 veckor ska jag vara ensam denna gången. Jag lovade mig själv förra november, efter att jag funderat på att adoptera bort mitt barn och brutit ihop totalt, att jag inte skulle vara ensam så länge igen. Men. Vi fick inte ihop det. Så 5 veckor är kvar av denna period, 5 veckor tills jag o lillen åker till Barcelona.

Det är tyvärr lite för lätt, speciellt när jag själv är lite extra trött, ensam, känslig, att tänka och fundera för mycket. Överanalyserar allt!

Jag försöker fokusera på det viktigaste: mitt barn, mitt jobb, min kurs, mig själv. Att skriva här utan att det blir för mycket vardagsgnäll. Jag har börjat flera inlägg senaste veckorna som liksom stannat upp efter några rader. Jag vill skriva engagerande men hittar inte orden. Jag vill hjälpa andra men har tillräckligt med att bara få vardagen att fungera utan att jag hamnar under ytan. Så nu vet ni. Jag tystnar ett tag tills jag finner min röst igen.... Kram!

Veckans tips:
1. Om ni inte läser Hej Hej Vardags blogg. LÄS! Läs inlägget om att vara en svamp som suger åter sig allt. Läs det här med: Stress, press och revolution! Speciellt sista delen om det positiva med sociala medier. Att vi kan hjälpa, påverka och stötta!
2. Såg en till bra matdokumentär på Netflix - Cowspiracy! Väldigt amerikanskt, lite väl vinklad men intressant. Jag tänkte försöka få in fler veganrecept bland mina vardagsrecept.
3. The slow home podcast - många intressanta intervjuer om minimalism och förenkla livet!

22 sep. 2015

Stress, duktighetssyndrom och sänkta krav...

Så landar jag helt dränerad på energi i ett 25-gradigt Spanien. Jag är så stressad och uppeivarv att jag inte kan ta det enklaste beslut. Jag glömmer koden till mobilen, djupandas när jag inser att jag troligen inte får någon lugn egentid på flera dagar till. Det känns fantastiskt med sol, värme, strand men jag behöver göra ingenting. Världen behöver liksom sluta snurra. Inte helt lätt när man har ansvar för en 4,5-åring + 3st sysslingar.

Ja, hur hamnar jag den ensamstående mamman, som varit ensam i 5 veckor i att vara projektledare? Jag är dum nog att vara den som tar på mig rollen. Delvis så är jag den enda som talar spanska, jag är även den som spenderat 27 somrar i detta paradis som kan berätta vart allt ligger, att supermercado är stängd under siestan, att restaurangerna öppnar köket först kl. 20 på kvällen. Jag känner ansvar helt enkelt.

Efter bara nån dag går luften ur mig. Kroppen säger ifrån och jag går och lägger mig samtidigt som mitt barn. Jag bestämmer mig att jag måste lyssna på kroppen. Säger ifrån. Ber om hjälp. Ingen har egentligen gett mig jobbet som projektledare, det är jag själv som börjar planera, organisera och stressa för att allt ska bli så "perfekt". Alla ska bli nöjda... Utom jag?!?

Jag blir förbannad på allt jag förväntas göra som inte männen förväntas göra. Att de som borde stötta mig styrs av gamla normer och uttrycker åsikter som att pappan är duktig, jämställd när han tar hand om barnet, åker och handlar och fixar mat. En dag!?! Att jag tar vardagsansvaret, får jag ingen kredd för, det kommer visst med mammarollen. Puh! Så irriterande...

Jag försöker än en gång sänka mina alldeles för höga krav.

I senaste Amelia skriver de om stress, utmattning och långtidssjukskrivna kvinnor. Om vilka ideal och normer som styr vår livsstil. Om att göra allt, hinna allt, vara allt. Hur vi pumpas av intryck av vad alla andras klarar via sociala medier och media i allmänhet. Ansvarstagande, engagerande kvinnor med höga krav och drag av perfektionism är visst många som kör på ända in i väggen...

Jag vet att jag lider av duktigshetssyndrom. Att jag jämför mig med andra, att jag påverkas av samhällstrender. Alla krav, måsten och borde. Att jag bara har mig själv att skylla. Att nästan allt vi gör fyllts med prestationskrav.

Att sänka kraven, släppa det dåliga samvetet och förändra bilden av hur en kvinna förväntas vara. Stå upp för oss själva när det blir för orättvist. Jag försöker prioritera återhämtning, vila och sömn. Försöker gå ner i varv och bara vara.

Barnet får hög feber, vi spenderar en hel dag i sängen. Jag läser bok medan han ligger nära. Vi sover siesta. Vi myser och njuter över att inte göra någonting alls. Precis vad jag behöver. Att sänka kraven nästan till noll.

Förhoppningsvis hinner jag få några enstaka timmars egentid innan nästa ensamma mammaperiod... Den tanken stressar mig just nu.

Veckans tips:
Lyssna på reklamfilmen Find your sanctuary om att vara, inte göra.

http://youtu.be/ltVPj6-5xpo
http://www.sanctuary.com/letgo/

8 sep. 2015

Kreativitet, lycka och höstkänslor...

Efter 3-4 veckor ensam börjar jag märka hur jag sakta bryts ned. Vardagen ensam sliter på mig. Lite sämre tålamod, mindre lust att hitta på saker, färre kreativa tankar och idéer och jag börjar längta bort... Jag behöver egentid helt enkelt. Eller det är ju inte så enkelt...

Jag vill verkligen inte spendera så mycket tid med att längta bort. Jag måste försöka hitta ett sätt att finna tid för mig i vardagen. I fredags lämnade jag in kursens första uppgift och gav mig själv "ledigt". Sänkte kraven under fredagskvällen och hela lördagen. Vi gick ut en stund och hoppade i vattenpölar men annars satt jag mest i soffan och tittade på när barnet lekte ensam. Timmarna gick långsamt. Vi läste böcker, tvättade, lagade mat och bara var tillsammans. Jag försökte att inte ha dåligt samvete när barnet tittat lite väl länge på ipaden. Så länge han är glad o nöjd liksom. Jag behöver det. För att orka...

Jag bävar inför hösten. Inför VAB, att kämpa med vinterkläder, springa hem ösregn. Frysa, varje dag i flera månader. Jag skrev en lång lista till mig själv (tills när vi är tillbaka) med mysiga saker vi kan göra i oktober, november... Ta långa promenader bland alla vackra löv, mysa i soffan under en filt, pyssla, dricka varmt te (varm choklad!), tända ljus, baka äppelpaj, laga varma soppor och grytor, duscha länge och varmt (bada badkar om man har ett), bära tjocka stickade tröjor, stanna hemma en hel dag, titta på film, läsa böcker i sängen... Fler mysiga hösttips?

Jag lyssnade på Roko Belic som pratade om vad han lärt sig medan han gjorde sin dokumentär om lycka. Han pratar om medkänsla, kärlek, möta andra människor, att känna att man lever ett meningsfullt liv. Jag fastnade för när han pratade om meditation. Att finna härliga inre lyckokänslor och sprida dem. Läste även slow your home inlägg om 21 sätt att börja förenkla livet, där en av dem är meditation, använda de fem sinnena och vara närvarande. Om än 5 minuter per dag.

Hon har flera andra intressanta punkter som att acceptera din startpunkt, vart du är nu. Det du inte kan påverka. Dina styrkor och svagheter. Att förändring tar tid. Att du alltid kan göra mer. Att skapa sig ett nytt mindset. Att bestämma sig för att man vill börja förenkla livet. Att veta varför. Vad du vill få ut av förändringen?

Jag behöver börja uppskatta vardagen igen. Inte se den som en sträcka jag kämpar mig igenom för att nå mållinjen. När vi åker till Spanien och jag får pusta ut. Jag äntligen får några timmars egentid. För att sen börja om igen. Jag hade nog inte orkat vara ensam om jag inte hade haft en tydlig planering. Vetat exakt hur många dagar, veckor. Bara 10 dagar tills vi åker... Men jag kan inte, vill inte leva med att hela tiden längta efter egentid. Semester. Längta bort!

Att försöka vara kreativ på jobbet, skapa kreativa uppgifter till onlinekursen och vara en kreativ påhittig glad mamma = Prestationsångest! Jag vet sen tidigare att sömn och återhämtning är enormt viktigt för mig. Att gå och lägga mig tidigt och få tillräckligt med sömn är A och O för att mitt liv ska fungera. Jag behöver även tid för reflektion, tid att låta tankarna snurra. Antingen när jag promenerar till och från jobbet eller en lugn stund när jag vaknar alldeles för tidigt. Mina bästa idéer brukar komma vid 5-tiden på morgonen...

Jag försöker acceptera känslan av otillräcklighet. Känner stressen, pressen och vill bara fly... Men jag måste bara sänka kraven, sänka min egna alldeles för höga prestationsnivå. Prioritera! Det viktiga är vägen, att utvecklas och lära mig nya saker. Få nya erfarenheter. Den kreativa processen får mig att känna ångest innan jag finner en ny idé. Det är där jag är nu, fylld av "varför gör jag det här mot mig själv?". Men jag söker ju den där underbara känslan av flow...

Under tiden får jag försöka uppskatta de enkla små sakerna i vardagen. Som att lyssna på när mitt barn leker, busar och skrattar! Att finna lugnet, lyckan i att bara vara. Närvarande.


Veckans tips:
1. TED talk "What I learned while making a Movie about happiness" Roko Belic (Ska försöka se dokumentären The Happy Movie i helgen)
2. 21 Quick actions you can do today to simplify your life Fastnade direkt vid punkterna: 2- Tacksamhet 15- Check your mindset! 18- Rensa i garderoben 19- Meditera (Five senses: touch, taste, sound, smell, sigth) 20- Acceptera din startpunkt...
3. BOKTIPS: "Kreativtet - teori och praktik ur psykologiska perspektiv" Liber. Läste en intervju med en av kreativitetsforskarna som varit med och skrivit boken, Farida Rasulzada. Tycker det är så spännande med kreativitet. Skulle gärna läsa hennes avhandling (finns på farida.se)

4 sep. 2015

Livsstil, moodboard och att skapa ett eget magasin...

Jag vaknar alldeles för tidigt av en mardröm med mitt barn sovande tätt intill. Jag känner mig ytlig som postat en nyklippt selfie bland alla hjärtskärande budskap. Eller att jag igår köpte livstilsmagasinet Kinfolk för 259kr. Pengar jag kunde skänk till UNHCR eller liknande hjälporganisation... Jag går upp, gör frukost och njuter av lugnet mellan 05-06:30 genom att skriva ner mina tankar här...

I lördags medan mina föräldrar tog med barnet till Skansen var jag på Berghs för att börja höstens onlinekurs Redaktionell Design. Precis som i våras höll Jana Söderberg en motiverande inspirationföreläsning om personliga läromål. Hur man når sina mål! Jag fastnade för att försöka acceptera det jag inte kan påverka (som att jag är ensam med mitt barn och har begränsat med tid) och fokusera på skattkistan av inre engagerande målbilder. Tid för reflektion är en annan sak som börjar bli viktigare för mig. Att ta mig tid att bara vara, låta tankarna vandra... Då brukar jag komma på de bästa idéerna.

Kursens mål är att skapa ett eget magasin. Drömmen! Första uppgiften är att lämna in ett koncept, moodboards och en sidplan. Jag har inspirerats av min pinterest DesignBella så det blir ett peppande innovativt miljömagasin med fokus på grön arkitektur, framtidens boende, compact living, hållbar design och inredning men även några plocksidor med vegetarisk mat, stadsodling, resor, Recycle-DIY förutom reportage, intervjuer etc. Min tanke är inte att ge ut tidningen utan skapa en snygg portfolio för att söka jobb, om nått år....

Jag har funderat en del över hur man skapar ett livsstilkoncept. Helheten med röst, bilder, typografi. Peppe länkade till en intressant artikel om kvinnorna som skapar sin egen berättelse t.ex Gwyneth Paltrow via GOOP eller Lena Dunhams Lenny letter. Som skapar sitt eget varumärke och tjänar pengar på sig själva. Att beskriva en hel livsstil, sina åsikter, tankar och idéer. Skapa en egen liten värld.

Trots att jag var kritisk till det dyra trendiga livstilsmagasinet jag köpt som kurslitteratur fångar det mig redan på omslaget "living a life based on the Essentials is less about minimalism and more about celebrating who and what we value most". Jag har beställt Greg McKeown bok Essetialism på biblioteket. Jag tror det är hit mitt rensande, förenklande har lett mig. Till det som är verkligen viktigt för mig.

Jag kommer aldrig ha ett vitt minimalistisk hem, för färg gör mig glad. Jag tycker om att omge mig själv med saker som påminner mig om min barndom, mina föräldrar, resor, tidigare kapitel av mitt liv, mitt barns teckningar och förskoleprojekt etc. Saker jag skapat (som tavlorna jag målade som 14-åring), saker som inspirerar mig (har skrivit ut bilder från Pinterest och skapat ett moodboard med washitejp)... Foton - Alla minnen som gör mig så glad...

Det fanns även en intervju med Marie Kondo "The Life-changing Magic of tidning up" om att städa, rensa och röja hemma med frågan om saken, plagget skänker dig glädje och positiva känslor. Om inte, skänk bort (trots att det var dyrt eller du fått det i present).

Två nya böcker jag ska försöka läsa när jag har lite tid. Läsa böcker gör mig glad så det försöker jag prioritera istället för att slötitta på tv eller mobilen som mest ger mig ångest...

Näe, nu ska jag väcka mitt barn, njuta lite extra av morgontröttheten, att han fortfarande vill vara liten, krypa upp i min famn och gosa. Älskade unge!

Veckans tips:

1. Intressant läsning om livsstilssiter, Kvinnorna som skapar sin egen berättelse
2. Läs intervju med Greg McKeown i Kinfolk här
3. Fråga dig själv vad som verkligen är viktigt i ditt liv, vad som göra dig glad och lycklig. Prioritera det.
4. Tipsar igen om TED föreläsningen "How to live to be 100+" där Dan Buettner pratar om hur viktigt det är att ha ett "ikigai". Plant based diet, 10% gener och 90% livsstil, röra sig i vardagen, familj, vänner och kärlek. Ikigai (Why I get up in the morning?).


Bild via Husligheter

28 aug. 2015

Spara pengar, drömmar och resa med barn...

Häromdagen när jag åt lunch bläddrade jag i några magasin. Kontoret prenumerar på flera arkitekt och inredningstidningar och min mamma på flera magasin. Jag fastnade för en artikel i Amelia "så får du råd med dina drömmar" genom att spara i vardagen. En del självklara som att sluta röka, snusa, dricka alkohol, kaffe på stan men även en del bra som att sluta slänga mat, äta mer rester, rensa skafferi och frys, äta mer vego och min favorit "breakfast for dinner".

Spara pengar för att kunna resa. Jag har ett sparkonto (om jag vill köpa en bostad i framtiden) och ett drömkonto. Drömkontot använder jag för att köpa resor, jag planerar långt i förväg så jag får billiga priser. Redan i maj köpte jag jul/nyår/reyes- resa till Spanien. I år kommer vi fira alla högtider i Spanien med spanska släkten. Jag vet att jag inte klarar av en lång vinter i Sverige. Jag behöver ljus och älskar att kunna vara ute nästan hela dagarna även i december/januari. I Cartagena brukar det vara 18-20 grader mitt på dagen. Kalla nätter, kallt inomhus.

Jag satt på kontoret och hörde regnet smattra mot fönstret. Höstkänslorna vällde över mig och jag kunde inte låta bli att titta på resor... Den här gången till Barcelona. Mitt älskade Barcelona! Så sunt avundsjuk på dig ExpatLisa som flyttar dit. Jag kunde inte låta bli. Har väntat länge på att mitt barn ska kännas tillräckligt stor för Barcelona. Eller för att vi ska kunna åka dit ensamma. Jag tänker inte då på själva flygresan utan allt annat. Att våga ensam. Att utmana mig själv. I november åker vi, jag och min 4,5-åring, på en långweekend... Har bokat lgh i Gracia, mina gamla kvarter. Jag tror jag känner att jag måste dit för att känna av, om det är i Barcelona framtiden finns...

Väskan är packad, imorgon tar jag med mig barnet till Stockholm. Hans första långa tågresa. Första besöket i Sthlm. Jag tänker på hur skönt det är att slippa vagn, skötväska etc. Att nu börjar en ny period av föräldraskapet. Jag behöver inte ha kontroll hela tiden längre. Han leker och roar sig själv, på spanska! Jag har sen jag blev mamma levt med en inre oro och stress som äntligen börjar släppa... Känns även som jag äntligen sovit ikapp två års sömnlöshet. Att prioritera sömn och återhämtning var nog den viktigaste förändringen jag gjorde när jag började förenkla vardagen. Under flera år gick jag och la mig med mitt barn kl. 20. Mitt sätt att överleva småbarnsåren ensam.

Nu kan jag läsa en bok,tidning medan han leker själv. Jag försöker att inte känna att jag behöver vara den roliga lekmamman hela tiden. Varför denna stress att de måste ha roligt hela tiden? Jag försöker vara närvarande, försöker låta bli att titta på mobilen under några timmar på eftermiddagen. Digital detox utmaning som Ebba skriver om. Mobilförbud i sovrummet har jag redan. Jag har tid att gå ner i varv, göra yoga och sover mycket lugnare.

Barnet brukar få packa en egen liten ryggsäck, välja vilka leksaker som ska få följa med. Jag brukar stoppa i några pixiböcker, färgpennor och ritblock. En liten present brukar jag också låta barnet få. Han brukar tycka processen är rolig och funder och väljer noggrant. Stora presenter säger jag att han får önska sig i julklapp. Annars så brukar mitt bästa resetips vara en klubba, tex vid start och landning eller när barnet frågar stup i kvarten när vi är framme. På tåget hoppas jag att Wi-Fi-nätverk fungerar så kan han titta på film på ipaden.

Jag försöker att inte boka in för mycket aktiviteter, besök eller utflykter utan tycker mest om att strosa runt och upptäcka lekplatser, torg, promenera runt... I helgen tänkte jag gå till Junibacken, mina föräldrar ska gå till Skansen medan jag börjar min kurs. Åh, så fantastiskt roligt det ska bli. Att få utveckla ett magasin. En av mina stora drömmar.

Hur får jag livet att gå runt? Med jobb, studera och ta hand om min 4,5-åring ensam under långa perioder... Sänka kraven! Att vara ensam gör att jag måste ifrågasätta måsten och prioritera. Det betyder att jag ibland skiter i att diska, plocka undan och istället ser en film när barnet somnar. Släppa kontrollen! Utmana perfektionisten...

Vart drömmer du om att resa? Vad skulle du vilja visa ditt, dina barn under uppväxten?

Veckans tips:
Spara pengar så du kan förverkliga drömmar...

22 aug. 2015

Vardag, modebranschen och medveten konsumtion...

Tillbaka i vardagen som ensamstående mamma, en sista lugn helg innan hösten kurs drar igång. Redaktionell design. Under flera år har jag haft en vag dröm som jag inte kunnat definiera. Att arbeta med text, bild, färg och form. Nu vet jag vad jag vill jobba med. Skapa i InDesign. Det behöver inte vara magasin, tidskrifter utan presentationer, rapporter etc. Det jag gjort senaste åren på arkitektföretaget.

Under en vecka trodde jag att jag skulle läsa art direction, ett steg utanför min comfort zone som fick tankarna att snurra nervöst. Jag lånade "vad gör en art Director?", Clara Block Hane, Sara Teleman och Rebecka Tarshys har intervjuat 29 art directors om sitt underliga yrkesval. Väldigt intressant att läsa om andra kreativa människor längtan att uttrycka sig, den ibland slingriga karriärstigen och om att ha det visuella ansvaret. Det finns något som lockar mig, drivkraften att uttrycka ett helhetstänk. Som med mitt lilla företag SMiD, att få hitta på en ide, skapa logotyper, etiketter, hemsida och få följa med från ide till färdig produkt.

Under 5 år drev jag eget. Jag längtar inte tillbaka utan känner att jag gjort den väldiga lärorika resan att starta eget klädmärke, leta fabriker, leverantörer, driva egen butik. Drömmen som gick i uppfyllelse men som inte var så drömlik. Det passade inte mig personligen att ha butik. Det jag fortfarande brinner för är leveranskedjan, modebranschen verkliga kostnad, sömmerskorna som tillverkar med hemska arbetsvillkor, sämst betalda och den giriga industrin som ignorerar de etiska och sociala frågorna. Såg dokumentären "The true cost" - se den!

De jag fastnade för var dock inte mänskliga rättigheter, rättvis handel och att vi borde handla mer medvetet och ansvarsfullt. Utan de materialistiska värderingarna, budskapet att ett nytt plagg tillfredställer dina behov och gör dig glad o lycklig. De visade några unga youtube-tjejer som glatt visar upp vad de shoppat, billigt i fast fashion kedjor. För mig kändes det så fel. Jag vet att det finns likadana svenska unga tonårstjejer som blir dränkta i gratisprodukter och där konsumtion, att titta på andras konsumtion är idéen. Själv undrar jag vart vi är påväg.

Colombialiv-Annika har flyttat hem till Sverige efter många år utomlands och jag känner igen mig i hennes ord om att många i vår ålder (35) lever vuxenliv med villa, bil, trädgård, barn, dubbla inkomster och ett genomtänkt hem, stylat och matchat för perfekta instagrambilder. Priviligierad medelklass. Jag samlar hellre på upplevelser, erfarenhet, resor, minnen och förhoppningsvis vänner... Men känner pressen att passa in i den snäva svenska mallen. Mig passar det perfekt att bo compact living med barn i stan med närhet till allt men känslan skaver...

Barnrum. 4,5 år och har forfarande inget eget rum. När kommer kompisarna frågor? Redan nu hör jag dem "men bor din pappa i Spanien?" Och mitt barn svarar stolt "Ja" utan att höra den frågande undertonen. Mammorna frågar också, om vi inte borde leva varann vecka liv ändå, att pappan flyttar hit. En mamma sa att det låter ju perfekt att vara tvungen att åka till Spanien. Jag tycker själv att jag får det bästa av två länder. Njuter av friheten jag har just nu....

4 veckor tills vi åker dit igen. 4 veckor ensam. Med lämning, hämtning, jobb och distanskurs. Jag blev bortskämd förra helgen av en vän, han lagade lunch, middag, frukost, fika och picknick i Göteborgs Norra Skärgård. Lyxen att ha vänner med gästhus som hjälper och agerar psykolog för alla mina funderingar. Han hade svårt att förstå hur man inte kan vilja ha mer ansvar, för sitt eget barn. Jag förvånades över hur lätt det var att nå över mina låga förväntningar, att i framtiden kanske finna en person som vill hjälpa mig i vardagen, som lagar mat, delar ansvar och ger mig egentid... Utan att be om mer än kärlek tillbaka?

Veckans tips:
1. The true cost (om modeindustrin verkliga kostnad, finns på netflix)
2. four fit challenge - utmaning att bara använda 4 plagg på en vecka! Tack för tips Trendenser
3. Husligheters miljömåndag Wear no evil
4. Handla mer medvetet!

10 aug. 2015

Att försöka förlänga sommarkänslorna...

Så är snart två långa varma soliga sommarmånader i södra Spanien slut. Jag börjar summera. Mitt barns språkutveckling har tagit ett rejält kliv framåt. All oro att han inte skulle lära sig spanska är bortblåst. Han uttalar fortfarande lite fel, bryter lite på svenska. Han har svårt för R och S men det är likadant på svenska. Han har lärt sig massor genom att leka med sina sysslingar och med alla barn på området. Att lyssna på spanska barnprogram på tv, att höra alla prata spanska omkring och spendera massor med tid med sin pappa.

Precis som förra sommaren bor barnet hos mig och hans pappa bor också här ca 3-4 dagar per vecka. Det är alldeles för varmt i Cartagena, 35 grader och sisådär 70-90% luftfuktighet. Svettigt o klibbigt. Det har varit varmaste sommaren på 50 år och jag har nästan inte kunnat ha på mig kläder. Det har varit svårt att sova på nätterna. Jag känner mig mätt på sol, värme, svett och längtar lite efter att sova i ett svalt rum med duntäcke.

Nu hoppas jag på 5 riktiga fina sensommarveckor med utflykter till kusten på helgerna. Försöka förlänga sommarkänslorna tills oktober. Uppleva lite svensk sommar i miniformat, förhoppningsvis fiska lite krabbor i skärgården, äta räkmacka på en uteservering vid havet, glass i solen. Njuta av gröna sommarsverige. Barnet längtar hem och vill gärna hoppa i vattenpölar. Han har saknat sitt hemma, sina leksaker, sina vänner och sin förskola. Jag inser att han har sitt liv i Göteborg trots att vi, hans mamma och papa och mormor och morfar är här i sommarhuset.

Jag har följt med och hälsat på de spanska släktingarna. Dani vill inte stanna om jag inte är med tyvärr. Dubbla känslor, de känner mig sen jag var 19 år, vi har delat sorg och glädje, jag har varit på kusinernas bröllop, träffat deras nyfödda barn, gråtit på alldeles för många begravningar... (För er nya läsare, barnets farföräldrar lever inte längre) Svårt att förklara hur det känns så tryggt "hemma", allt är som det alltid har varit men den som förändrats är jag. Hon den blonda blåögda guirin med konstiga åsikter och vanor som fascinerar. Jag drog mig undan några år, när jag var nybliven mamma, skör och osäker i min nya roll. Sen när hela livet stormade och jag bestämde mig för att jag inte orkade försöka lappa ihop bitarna mer.

Känner att det finns så många förutfattade meningar om hur man ska umgås när man separerat. Att vi gör fel. Som inte tar mer avstånd. Men jag försöker lägga man egna känslor bakom och göra det jag tror är bäst för vårt barn. En "vän" sa att det funkar ju så länge ni inte har nya partners... Vilket Kanske är sant, men jag har just nu inget intresse av en ny person i mitt liv. Komplicerade förhållanden! Känns som jag måste längta efter kärlek a la ensam mamma söker enligt svenska normen. Då skulle liksom alla kunna pusta ut?!? Sluta oroa sig för mig?

5 veckor som ensamstående mamma väntar mig så fort jag går på planet. 5 veckor. Jag tycker själv fem veckor fungerar bra. 6-7 veckor som förra hösten var för länge, då började jag tänka för mörka tankar och vilja fly allt mammaansvar. Jag funderar på hur jag bäst fyller på tålamodet, under några sista timmars egentid, för att orka med en fyraåring med bergodalbanehumör, jobba och studera. Berättade jag att jag anmält mig till en ny kurs i höst? Jag vet, lite för mycket men det var så utvecklande att studera grafisk design i våras. Någonting jag gör bara för mig. Designern. Att få vara kreativ gör mig så glad även om den kreativa processen ger lite väl mycket prestationsångest. Men när jag känner flow är jag som lyckligast.

Som nu, när jag låter tankarna gå rakt ut genom tangenterna. Att få skriva av mig. Anledning bakom denna blogg. Att få dela med mig av mina tankar och funderingar och förhoppningsvis få respons av er läsare som väcker nya idéer, ger svar och får mitt ensamma mammaliv att kännas lite mindre ensamt.

Veckans tips:
Skippa höststressen och försök förläng sommarkänslorna så länge det bara går...

29 juli 2015

Glutenintolerant flexitarian...

Under förra hösten utmanade jag mig själv med "en månad utan osunda val" och en månad utan kött men fisk" efter att ha sett dokumentären "forks over knives". Jag har under många år haft problem med min mage, IBS syndrom trots att jag äter strikt glutenfri mat (är glutenintolerant sen 20 år). I perioder har magproblemen nästan styrt mitt liv, jag har fått låta bli och äta ute, fått gå hem från jobbet, spenderat nätter på badrumsgolvet...

Jag kontrollerar allt jag köper, lusläser ingredienserna. För några år sen läste jag "äkta vara" och började försöka äta mindre E-nummer, renare mat. Som glutenintolerant vänjer man sig vid att inte kunna äta, att tacka snällt nej och förklara att jag vågar inte chansa. Det är liksom inte värt det.

Jag var på semester med mina "raw food"-kusiner i september. Vi åt hälsosam ren mat varje dag. Fruktfrukost, salladslunch och varm vegomiddag. Vi gjorde gröna drinkar och smoothies. Tog långa promenader på stranden och pratade om raw food, detox, minimalism, yoga och livet. För första gången kunde jag prata om mina matvanor med några som förstod mig. Som också valt bort alkohol, kolsyrat, Kaffe, snabbmat, läsk etc. De gjorde mig säkrare på mina val. Att lyssna på min kropp.

Fler och fler vill äta vegetariskt både för hälsan och miljöns skull. Mig passar livet som flexitarian bäst vilket känns som en hållbar livsstil som är lätt att följa. Jag äter ca 80% vegetariskt, jag lagar vegomat hemma nästan alla dagar i veckan. Äter vegetarisk lunch på jobbet. Men ibland när jag är bortbjuden eller går på restaurang och det inte finns några glutenfria vegetariska alternativ på menyn så väljer jag fisk. Eftersom jag bor i Göteborg så äter jag även färska räkor nån gång per månad.

Min syster med spansk pojkvän äter enligt "vegan before six" eller iallafall vego fram till middag" vilket är en ny trend bland kända amerikanska skådespelare då det sociala trycket på att vara en bra förebild är stort. Att vara vego eller vegan är ju väldigt trendigt just nu. Själv försöker jag sakta ta steget och reducera yogurt, ost (dricker ej mjölk och inga soja alternativ), äter heller ingen tofu, quorn, sojaprodukter utan försöker äta så ren mat som möjligt. Clean food!

Jag mår så mycket bättre, känner att jag har mer energi och har äntligen blivit av med min Svullna onda IBS mage.

Jag tycker alla borde fundera över sin slentrianmässiga konsumtion (allt från mat till kläder) så man kan handla mer medvetet (ekologiskt, fairtrade, närproducerat etc)

Veckans tips!
1. Matdokumentäre: Forks over knives, fat sick and nearly dead, supersize me, food inc (finns på netflix, youtube) Lyssna även på how to live to be 100+ Dan Buettner, why I'm a weekday vegetarian graham Hill och Jamie Oliver "undervisa alla barn om mat" på TED talks.
2. Jag samlar receptinspiration på min pinterest DesignBella. Att finna nya vegetariska vardagsrecept har varit en process. Jag äter mycket grytor och soppor men det vägrar tyvärr fyraåringen så han får ofta "tapas" (plockmat). Jag lagar fortfarande köttfärssås/ köttbullar till honom (köper bra kött på saluhallen).
3. Peppe (livet & LA) har skrivit bra och intressant om både köttkonsumtion och alkohol / semester. (Ska försöka fixa länkar via ipaden.)
4. Låna några vegetariska kokböcker och skapa en egen liten kokbok med nya recept. Jag har köpt /fått Bonniers vegetariska kokbok, Mera vego, green kitchen stories, Hello green, Veggivore, eat clean etc. Har även hittat goda recept i matbutikerna kundtidningar och på matkasseföretagens hemsidor.
5. Googla: vegoburgare, zuchinibiffar, quinoanuggets, chili sin Carne, kikärtscurry, grönsakswok, ratatouille, vegolasagne, vegorisotto, ugnsrostade grönsaker...

PS. "Men har du inga guilty pleasure?" Undrar många: jo, choklad! Äter några bitar 70% varje dag (Tidigare åt jag mjölkchoklad). Älskar även glass! Annars har jag försökt byta ut och finna nya alternativ. Låter bli att köpa hem allt det där jag inte borde äta (chips, ostbågar, smågodis etc).

Läs även http://backstageimodebranschen.blogspot.com.es/2014/09/clean-eating-och-plant-based-lifestyle.html

19 juli 2015

Bada, äta, sova - repeat!

Som jag längtat hit. Till mitt paradis. Till långa varma lata dagar i skuggan på terrassen. Solen skiner varje dag, trots värmebölja i Spanien är temperaturen hos oss perfekt. 28-30 grader och ljummen vind. Havet ungefär samma. Jag har bikini/baddräkt på mig hela dagen. Kort kjol och t-shirt eller tunika. En helt annan version av mig själv. Jag som i Sverige lever i tjocka stickade tröjor, fryser nästan alltid.

De tar några dagar innan jag kliver ur min varma svarta Sverigeklädsel. Känner mig bekväm med att gå runt halvnaken. Barnet slänger av sig kläderna direkt och vägrar mer än kalsonger/badbyxor. Följer glatt med sin pappa till stranden, poolen, affären etc medan jag läser en bok per dag i skuggan på terrassen. Jag sover djupt, unnar mig både sovmorgon och siesta. Efter nån vecka börjar jag gå ner i varv...

Jag lagar vegetarisk mat till hela familjen (generationssommarboende). Fruktfrukost, salladslunchen och varm vegomiddag. Första sommaren jag lagar vego varje dag, varje måltid. Mina föräldrar var skeptiska, mättar verkligen vego? Vi kan inte leva på frukt o grönt? Men efter 1 månad är de nu övertygade och jag har testat nya recept och funnit nya favoriträtter t.ex. Lasagne med linser, kikärtscurry, vegoburgare (falafel). När I lagar paella eller fisk äter jag eller om det finns för få glutenfria vegetariska alternativ på menyn. Det passar mig att inte ha några strikta regler och känna skuld om jag äter fisk, kyckling etc men jag väljer helst vego då jag för första gången på många år inte har svullen mage.

Jag tänkte skriva att vi lever spanska tider men det är inte riktigt sant. Frukost 10, lunch 14 och middag 20-21. Barnet somnar ca 22 och vaknar 08. De spanska små kompisarna somnar vid 24 och vaknar 10. Poolen är öppen 11-15 och 17-21. En svensk familj tittar frågande mig som försöker förklara det spanska livet. Poolen och stranden är som mest full mellan 19-21, då solen inte är så stark och temperaturen svalare.

Vi undviker solen mitt på dagen. Jag försöker att inte känna svensk dåligt samvete när barnet tittar på tv under siestan. Barnet bär UV tröja som resten av de svenska barnen och jag smörjer med så mycket solkräm att jag fortfarande är blek. Halvspanjoren har ett annat pigment och blir brun ändå.

Språken som dominerar på området är spanska och svenska men även portugisiska, franska, ryska. Barnet lyssnar och undrar. Han språkutveckling går fantastisk även om han vägrar pratar med svenska barn när han är med sin pappa och vill inte leka med spanska barn när han är med mig. Han vill liksom inte blanda eller växla språk om det inte är bara mellan oss i familjen. Så häftigt att se att mitt barn börjat växa upp till det där bikulturella tvåspråkiga barnet jag drömde om...

Bloggvänner Parislisa ska flytta till Barcelona och hennes flytt har väckt en himla massa tankar och funderar om ett liv i Spanien. Jag har tänkt mycket på mina 4 år och vägt fördelar och nackdelar med ett liv i Göteborg. Just nu har jag inte råd iallafall inte med den livskvalitén jag har i Sverige då förskola, VAB etc är så subventionerat. Även att jag har mina föräldrar underlättar vardagen och om man ska vara krass vill jag gärna vara nära dem nu när de blir äldre och börja behöva mig. Vi får se, två år till det stora beslutet måste fattas. Skolgång i Sverige med en pappa på långdistans eller...

Jag läser om Third cultura kids, multicultural kids, worldschooling. Googla! Bo och leva utomlands, resa med barn.

en gång utlandssvenska, alltid utlandssvenska? Jag kommer nog bo i Spanien i framtiden. Drömmer fortfarande om en lgh och pension i bcn. Jag läste en artikel i en damtidning om livet efter 50. Insåg att då är mitt barn vuxen och jag kan ta ett spännande galet beslut om jag vill.
Jag drömmer om att resa. Barcelona i höst, Paris nästa vår, London året därpå och drömresan till min 40 årsdag om 5 år, Asien - Tokyo, Singapore, Bali....

Jag tänkte ju att jag skulle ha ett sociala medier uppehåll. Men jag har så himla mycket tid för första gången på 4,5 år att jag kände mig tom och ensam. Vet inte om jag skulle klara av varann vecka livet. Känner mig tacksam för alla er bloggvänner, ni berikar mitt liv med era liv. Att man kan ha så mycket gemensamt och känna sån samhörighet med någon man aldrig träffat IRL. Tack för att ni finns där och stöttar! (Ni som följer mig på instagram har ju märkt detta, att varje kväll titta igenom bilderna på mobilen gör mig så glad och tacksam)

Nu börjar en ny dag i paradiset med sol, bad, mat, vilan och jag fyller mobilen med sommarminnen att ta fram i höst...

15 juni 2015

Sänkta krav, återhämtning och lek...

Så istället för att njuta av första dagen i mitt paradis för den här sommaren är jag kvar i Sverige, instängd hemma med ett barn med vattkoppor. Så efter 4 veckor ensam letar jag fram tålamodet för att underhålla en sjuk men pigg 4-åring utan att kunna gå ut. Jag sänker kraven, skiter i regler, bjuder på popcorn, glass och choklad och mutar med klubbor. Aldrig har jag handlat så mycket snacks, godis som när min mamma kom förbi igår så jag kunde springa iväg och fylla på ett tomt kylskåp. Det blir extra tydligt att jag är ensam när vi inte ens kan gå och handla. Som tur har jag mina föräldrar. Livet står på paus en vecka.

Dagarna går sååå sakta. 3 dagar känns som en vecka och halva tiden kvar. Om vi har tur. Tur i oturen att vi ska vara borta länge och utresan är ombokad. Om en veckan är vi förhoppningsvis framme. Livet fortsätter rulla och jag får tid för mig.

Men jag kan inte låta bli att fundera över hur lugn och avslappnad jag känner mig när jag vet att vi inte ska, kan, måste göra någonting. Min enda viktiga uppgift är att ta hand om mitt barn. Självklart klättrar jag i omgångar på väggarna. Djupandas på toaletten. Äter alldeles för mycket choklad. Osthjärtan! Slötittar på tv halva dagarna. Serier på netflix när barnet somnat.

För mig är baravara-tid väldigt viktig. Oplanerad tid. Återhämtning.

Jag läste om sommarens trender i Kupé, om att sänka kraven, ha tråkigt, skippa sociala medier, utmana perfektionisten i sig själv, lära sig någonting nytt, spontanutflykter och äta mer vego.

Under tågresan till Stockholm häromveckan läste jag "en helt ny värld" Daniel H Pink, skriver om att vi går från ett informationssamhälle till ett konceptsamhälle och att vi alla måste börja använda vår högra hjärnhalva mer. De sex sinnen som i allt större grad kommer att styra våra liv framåt är:
Design. Berättelse. Symfoni. Empati. Lek. Mening.

Jag lyssnade även på Stuart Brown föreläsning PLAY, han berättar om hur viktigt lek är under barndomen, ostörd ensamlek som triggar fantasin. Han undrar vilket som är ditt mest glädjefyllda lekminne? Att det minnet är nyckeln till vad som gör dig lycklig även som vuxen. Han har studerat olika sorters lek, även djur leker för att lära och öva sig. Intressanta!

Vårens ord kreativitet, flow och lek.

I Brene Browns bok "våga vara operfekt" skriver hon om att sluta mäta självkänsla och egenvärde i prestation, trötthet, stress, status, jobb, upptagen... Hon skriver om livsråd för en helhjärtad livsstil. Värna om tacksamheten och glädjen, om intuitionen, om skapandet, om leken och vilan, om lugnet och stillheten, om det meningsfulla arbetet och värna om skrattet, sången och dansen.

Hon skriver härligt om att frigöra sig från behovet att verka cool. När jag får dansa i köket och sjunga, högt o falsk, löjla mig så mitt barn gråter av skratt. Bästa stunden!

Jag minns förändringarna i mitt liv de senaste åren och hur mycket bättre jag mår när jag prioriterar sömn och återhämtning, mina promenader till och från jobbet, att äta mer vegomat och köpa mer eko, Tid att läsa böcker och studera, leka och lyssna på mitt barn, försöka vara närvarande...

Så även om det verkligen har varit tålamodsprövande att avsluta denna intensiva vår med att vara instängd hemma med ett sjukt barn, att inse ens kunna gå ut på gården och leka. Så glad att vi har balkong! Så har nog det här dagarna fått mig att inse att jag tycker om att ha tid att inte göra någonting alls. Behöver dem. Dagar utan stress, krav, måsten.

Kanske jag skriver ett inlägg om kulturkrockar från Spanien, troligen. Annars så har jag bestämt mig för ett sociala medier uppehåll i juli, precis som förra året. Så ha en riktigt underbar och härlig sommar så hörs vi i augusti.
Kram
/ Bella

Sommartips:
1. Sänk kraven och njut!
2. Prova ett sociala medier uppehåll, det behöver inte vara en månad. Utmana dig med en dag, helg, en vecka.
3. Utmana perfektionisten i dig själv.
4. Ät mer vego
5. Skratta, sjung o dansa!

10 juni 2015

Smygreklam, sälj och sociala medier...

Jag googlar en produkt till en grafisk uppgift och några minuter senare dyker samma produkt upp i en reklamannons på FB. Samma vecka ser jag en och samma produkt på en rad olika bloggar men ingen tydlig text att det är ett sponsrat inlägg. Jag läser i Dagens Industri att några svenskar med stora instagramkonton får omkring 15.000 kr (!) för att visa upp produkter i sitt flöde (smygreklam).

Flera av bloggarna jag följer flyttar och hon/de ber mig fylla i en läsarundersökning. Jag klickar men efter bara nån fråga känner jag mig obekväm. Varför ska jag svara på hur mycket pengar jag tjänar, min inkomst? Hur mycket jag spenderar per månad på olika saker? Hur ofta jag besöker klädbutiker, handlar på nätet, går på restaurang eller tränar?

Jag inser att det är en marknadsundersökning för att se om jag är rätt målgrupp för vissa företag, för att skapa annonser till bloggen men det känns så fel, för mig. (Som att de säljer ut mig?!!!)

Jag minns den obehagliga känslan efter att ha sett dokumentären "Terms and conditions may apply" för några veckor sedan. Hur allt du googlar, skriver, laddar upp, skapar online sparas. Hur saker när de tas ur context kan bli så fel, kanske t.o.m låta brottsligt. Se den!

När saker är gratis betalar vi med information om oss själva och våra vanor (Artikel av Jeanette Öhman/ Peppe). Jag läser kommentarerna på Peppes blogg Livet & LA inlägg "betala för bloggar" även kommentarerna på Trendenser-Fridas inlägg "same, same but different" om varför vi läser hennes blogg. Så många tankar och funderingar. Så många olika åsikter.

Själv känner jag mig så himla trött på allt sälj. Jag följer ju medvetet inte människor eller företag på instagram som visar upp produkter, vare sig det är från deras hem eller kläder de köpt. Jag har slutat följa en rad bloggar för jag tycker det har blivit för mycket annonser, för många sponsrade inlägg, fokus på försäljning eller smygreklam.

Jag lånade Fredrik Eklunds bok "Sälj" häromveckan (verkligen läsvärd!) men jag kan inte låta bli att tänka på hur trött jag är på att ALLT ska säljas, att man ska sälja sig själv, sitt personliga varumärke. Var sitt bästa jag, dygnet runt.

Läste även "Köp dig fri" - om etik, transparens och debatt. Om att vi återigen måste börja efterfråga och värdera kvalitet. Att vara beredd att betala det fulla priset för etiskt juste konsumtion. Göra fler medvetna val!

Jag lyssnade på Bloggbusinesss podd med UnderbaraClara, där hon berättar om kommentarerna efter flytten till Amelia, speciellt kritiken angående reklamen som inte längre var utvald av henne. Hur även annonserna var en del av hennes varumärke men att det tog för mycket tid och energi.

Dubbla känslor. Samtidigt som jag under våren studerat en distanskurs på reklamskola (!) och vill gärna jobba med grafisk kommunikation så ryggar jag tillbaka när det blir för mycket "sälj": prat om priser, vart har du köpt den eller statusprodukter. Men det är väl det som är skillnaden på bra och dålig reklam? Om det passar mig, målgruppen - känns det mer ok? Eller? Hur tänker du?

Veckans tips:
1 Boktips: Köp dig fri, om design, överlevnad och konsumtion av Ingrid Sommar och Susanne Helgeson
2 Terms and conditions may apply - dokumentär på Netlix som undersöker kostnaden av "gratis" på nätet
3 Boktips: Sälj, Fredrik Eklund (många bra kloka råd om livet)
4 The true cost - En film om hur våra konsumtionsvanor i väst och modeindustrin påverkar miljön och människor. Den ställer frågan vem som egentligen betalar för våra billiga kläder och vårt snabba mode. Jag har inte sett filmen, bara trailern (Se den!) men det är på min "must see"-lista.
Läs intervjuerna på filmens hemsida, den här med Tim Kasser om värderingar, pengar, status etc var intressant “The more that people care about materialistic goals, the lower their personal well-being.”

26 maj 2015

Dagsutflykt, nostalgi och tacksamhet...

Så snurrar livet på lite för fort några dagar, jag känner stressen att avsluta en intensiv vår. Inom två veckor har jag avslutat min distanskurs i grafisk design på Berghs och lämnat in vårens sista arkitekttävlingar. Men så gör sig livets gång påmind. En spansk släkting, någon som senast för några dagar sedan blev så glad för bilderna på mitt barn. Alla dem som älskar honom så de gör mig rörd till tårar. Alla dem som önskar att hans farföräldrar funnits i livet för att få se honom växa upp, dela hans livsglädje.

I helgen åkte vi en liten roadtrip, en dagsutflykt till Varberg. Vi promenerade och jag mindes mina tonårsflörtar, kyssar och att cykla hem genom natten och för första gången känna mig vuxen. Det bästa med att inte ha en fast plats, i Sverige, är att alla sommarparadis kan bli mina, om än för några timmar. De senaste åren har jag upptäckt Bohuslän vackra kust, min son har fiskat krabbor som jag gjorde i Lysekil som liten. Vi har besökt små pittoreska byar som Hälleviksstrand, Mollösund, Klädesholmen, Skärhamn, Smögen, Hunnebostrand, Grebbestad, Fjällbacka och favoriten Marstrand.

Förra helgen tog jag för första gången, trots att jag bott i Göteborg i totalt 10 år, spårvagnen för att sedan ta skärgårdsbåten ut i Göteborgs Södra skärgård. I norra skärgården har jag varit fler gånger då vi har vänner som bor där. Upptäcka en ny lekplats, äta glass i vårsolen, dela en räkmacka på en uteservering, titta på båtar, åka färja och uppleva nya saker.

Under min egentid, när barnet var hemma med sin pappa, njöt jag av en idyllisk svensk stuga, röd med vita knutar nära stranden utanför Falkenberg. Vi besökte Strömma Farmlodge som en väns vän driver. Mysigt lantligt utflyktsmål i sommar om ni har vägarna förbi. Älskar att turista i närheten, att bara åka iväg några timmar utan någon större planering. Förhoppningsvis, om nått år kommer vi lite längre (barnet hatar åka bil och blir lätt åksjuk)...

Jag läste om "slow parenting summer", en semester utan en massa aktiviteter. För i Sverige i maj och september brukar jag vilja få ett smakprov av svensk sommar. Men sen jag var liten har mina somrar spenderats i Spanien, i samma hus, på samma ställe, med samma enkla bara vara dagar. Dagar som börjar på en folktom strand för att låta resten av familjen få sovmorgon. Köpa bröd påvägen tillbaka, laga fruktfrukost. Sen några slöa timmar med en bok medan ungen badar i poolen med sin pappa. Lagar salladslunchen som äts i skuggan på terassen. Om jag får sova siesta är dagen perfekt. Så några timmar på stranden i eftermiddagssol innan jag duschar med öppet fönster. Vi grillar i solnedgång och sitter uppe och pratar sent om allt och inget. Livet!

Leka, bada, äta, sova - repeat.

Har inga stora mål för sommaren förutom att jag önskar att mitt barn finner spanska vänner att prata med, att han får mycket pappatid och jag mycket egentid. Har funderat lite på ett sociala medier- uppehåll även i år. Förra året utmanade jag ju mig själv med en månad utan sociala medier. Jag postade 1 bild på instagram efter halva tiden, men inget på FB, pinterest, bloggen etc. Vi får se men troligen gör jag ett blogguppehåll under sommaren.

Ja, som ni märker har jag mentalt redan tagit semester. Några ord och livet stannade upp. Nostalgin över småbarnsåren, den ensamma mamma vardagen, livet jag skapat till mig och mitt barn... Tacksamheten!


Veckans tips:
Turista i ditt närområde, besök en ny lekplats, ett nytt museum, en ny stadsdel, en ny stad, en ny park - ta en roadtrip eller en tågresa och åk på dagsutflykt!