29 nov. 2014

Goda gärningar och tacksamhet...



Varenda år hör jag mig själv säga "vi drar ner på julen, köp inte för mycket julmat, överdriv inte med julklappar etc". Jag har dubbla känslor till jul, jag mår dåligt av konsumtionshetsen, julklappsstressen och allt måste vara så perfekt. Samtidigt som jag älskar adventsljusen, tycker det är mysigt att gå på julmarknad och ett besök på jul på Liseberg har nästan blivit ett julmåste för att få mig känna julkänslor.

Eftersom jag är minst firade vi jul hemma med allt och mer därtill tills jag var runt 10. Min mamma slet dagarna innan, bakade, lagade mat och köpte berg av julklappar. Så hon var helt slut på julafton och sov bort halva dagen, då hon äntligen kände att hon kunde pusta ut, slappna av. Så vill inte jag ha det!

För några år sedan började vi önska julmåsten. För mig är adventljusen, (mini)julgran, julgröt/köttbullar, jul på Liseberg och mitt barns julklappsglädje måsten. Min far önskar t.ex. sill och min mor julgodis men det som inte är med på listan skippar vi. Jag är ju glutenintolerant och inte så förtjust i julbord/julmat/julbak så inte heller det är ett måste för mig. Jag brukar köpa lite hemmagjort julgodis på julmarknader, gärna choklad!

Jag har en julklappsbudget och tycker det är viktigare att köpa det barnet önskar sig, inom rimliga gränser än att köpa bara för att för det är så onödigt. Till mig själv brukar jag varje år köpa böcker. I år åker vi till Spanien för att fira Reyes så det blir dubbla firandet och klappar till barnet, pappan brukar vilja köpa reyesklappar och jag julklappar så vi delar upp det så.

Mitt barn är snart så stor att han kommer minnas våra jular och jag inser att jag nu skapar våra egna traditioner. Jag vill inte sätta ribban så högt att jag varje år får ångest inför jul utan låta fokus vara på lugn, mys, tillsammanstid och tacksamhet.

De senaste åren har jag även skänkt bort pengar till välgörenhet i julklapp till de vuxna. Jag har alltså bara köpt julklappar till mitt barn. Några få utvalda. Ändå överöses han varje år av snälla generösa släktingar. Jag brukar önska mig upplevelser (bio, massage, konsert etc) och vill hellre ha en mysig decembermånad än spendera alla pengarna på en enda dag.

Sista månadsutmaningen för i år är en månad med goda gärningar och tacksamhet. För nått år sedan inspirerades jag av uppdragskalendern eller upplevelsekalendern där man tillsammans med sina barn gör saker istället för att köpa. En del enkla saker som att le, säga hej/tack, se andra människor, lyssna, ringa, vara snäll, säga ja, hjälpa och skänka men även att spendera tid tillsammans, baka, mysa, julpyssla, se på julfilm, sjunga julsånger, läsa böcker, laga mat - mysa och bara vara!

Häromdagen skänkte jag bort två kassar bebisleksaker till stadsmissionens julklappsinsamling. För mig känns det bättre att ge bort än att tjäna lite pengar på att försöka sälja dem. Sprida lite kärlek!

Jag är så glad att jag inte känner några krav, ingen julklappshets, ingen julaftonsstress, inga bråk och diskuttioner inför julfirandet utan kan fokusera på glädjen, myset och tacksamheten...

Vad har ni för tips för en lugn och mysig december och ett mer minimalistiskt julfirande?

Veckans tips:
Googla uppdragskalender, upplevelsekalender eller aktivitetsjulkalender...
Skänk pengar till välgörenhet!

Bildkälla: DesignBella Pinterestflöde DIY

26 nov. 2014

Grafisk design och digital kommunikation...



Fake it until you make it. Som jag irriterat mig på det här uttrycket, tills jag insåg att jag skapar min egen verklighet. Vill jag vända min karriär och arbeta med grafisk design är det bara jag som kan ta de där första nervösa stapplande stegen. Hitta på mina egna designuppgifter för att sakta skapa en ny portfolio. Lära mig nya saker, utvecklas, utmana mig själv. Ha modet att våga, ta ett steg utanför min comfort zone.

Drömmarna är inte stora nog om de inte gör dig nervös, eller? Det pirrar i kroppen när jag blundar och klickar på knappen. Vägen hit känns rakare, självklarare när jag tittar tillbaka men för mig har det var en process att inte längre indentifiera mig som modedesigner. Jag har funderat mycket under de senaste veckorna på den yngre versionen av mig som studerade i Madrid. Där kreativiteten och idéerna flödade och världen låg öppen inför mig. Jag har tänkt på hur jag trivdes i den breda rollen som egenföretagare där jag jobbade med att från varumärkesbyggande till produktion och marknadsföring via den här bloggen. Även om jag nog var bättre på att sälja in mig själv än mina egendesignade produkter?

För att dra till med en kliché men ibland ser man inte skogen för alla träd. En liten del av mig vill sluta blogga när läsarantalet ökar, när de tysta följarna blir för många och jag undrar om jag gör rätt eller fel. Men istället för att sluta bestämde jag mig för att satsa. De bloggvänner jag lärt känna under de senaste åren är värda det. De fina kommentarerna om mina kloka ord och tänkvärda funderingar får mig att fortsätta blogga.

Jag bestämmer mig för att lära mig mer om sociala medier och digital kommunikation. Lånar fem böcker och börjar googla... Jag läser om kretsloppet. Hur FB mest fungerar för att dela länkar, hur instagram funkar bäst som "bakom kulisserna", att pinterest kan generera många besökare genom snygga bilder. Att många följare väntar sig ett visst typ av budskap hos en specifik person och avföljer direkt om det inte passar in i mallen. Så intressant!

Jag funderar över mitt budskap, min skrivarröst, mitt formspråk, min stil, min historia. Vem jag vill vara? Varför ni läser mina ord? Vart borde jag lägga fokus? Omvärldsbevakning, trendspaning, livsstil, samhällstrender, personlig utveckling, research och analyser. Hur vi lever, vad vi gör, varför vi köper? Beteendevetenskap, trendanalyser, konsumtion och kommunikation.

Nästa år, 2015, är året jag ska vända min karriär. Jag har bestämt mig att byta riktning. Låna, läsa och lära mig mer. Inspireras, upptäcka och utvecklas. Våga förändring! Nya mål som motiverar, får mig känna flow och vara kreativ.

Jag = Grafisk designer? Formgivare!

Veckans tips:
Sandra Lundins podcast Källan,
Berghs - svaret på frågan om vart jag skulle vilja studera vidare...
Nina Åkestam, reklamforskare, hennes läsvärda nedlagda blogg och boken Meningen med hela skiten...

Bildkälla: DesignBella - Graphic & Layout

22 nov. 2014

Ett år med "en månad utan"- utmaningar...



För snart ett år sedan bestämde jag mig att försöka bryta (o)vanor med en månad utan utmaningar. Läste då att det tar ca 20 dagar att skapa en ny vana och jag ville göra flera förändringar i mitt liv som ett delsteg till en mer minimalistisk livsstil. Ett enklare liv, en förenklad vardag med mer tid för det viktiga. Prioritera tid med mitt barn, tid att läsa böcker, tid att bara vara och spara pengar för att spendera tid i vårt andra hemland, Spanien.

Ett års månadsutmaningar:

JANUARI - utan smågodis/ chips/ ostbågar etc + hiss (ta trapporna istället!)

FEBRUARI - utan slötvtittande och slösurfande (läsa böcker eller se en film istället)

MARS - utan shopping (köpstopp på kläder, inredning och vardagslyx)

APRIL - utan ursäkter för att inte träna (15 min hemmaträningsövningar varje dag + promenera till jobbet och ta trapporna)

MAJ - utan dåligt samvete (fokusera på det positiva istället)

JUNI - utan att vara så j-val duktig, dygnet runt (Sänk kraven och njut!)

JULI - utan sociala medier

AUGUSTI - utan höststress/planering/ köphets (förläng semesterkänslan!)

SEPTEMBER - utan osunda val (hälsosamma val, detox, plant based)

OKTOBER - utan kött (men fisk - låna och laga minst 10 nya vegorecept)

My game My rules så jag bytte till en månad MED:


NOVEMBER - med rensning (plastbanta, kemikalierensa, garderobsrensning/ capsule wardrobe - skänk bort bebiskläder/saker)

DECEMBER - med goda gärningar och tacksamhet! (Eller ett månad utan julstress)

Hoppas jag kan inspirera några av er att genom mina livsstilsförändringar!

Veckans tips!
Think Organic
iorganize
Minimalisterna
Plant based lifestyle + Clean eating inspiration på min pinterestsida

Bildkälla

21 nov. 2014

En bild säger mer än tusen ord...



Bilder från mitt Pinterestbildflöde: DesignBella. 12 592 personer följer mig just idag. Helt galet! Jag erkänner: - Jag är helt beroende... men ett positivt inspirerande beroende som ger mig massor av kreativa idéer.

Jag har ju tagit ett medvetet beslut att inte visa upp några privata bilder här. Men så läser jag om och om igen hur viktiga bilder är i bloggar. Så jag fick en idé! Veckans bildflöde/bild, från mitt Pinterestkonto. Hoppas det inspirerar er lika mycket som mig. Jag "pinnar" just nu mycket i mappen compact living, plant based lifestyle, creative kids och graphic & layout.

Säger en bild mer än tusen ord? Ja, kanske det, mitt pinterestkonto säger väldigt mycket om mig. Gå in och kika!

13 nov. 2014

Mod att vara sårbar...



Mitt barn sover lugn och avslappnad bredvid mig i soffan. Jag märker hur jag småler för mig själv och så tar jag ett mentalt kort. För att minnas. De här vardagarna som kommer och går som är livet. Sårbarheten i glädjen. Tacksamheten.

Jag tänker på förluster. På dem som inte längre finns hos oss. Speciellt på mitt barns farföräldrar. Som de skulle ha älskat honom. Jag tänker på mina egna föräldrar. Önskar att de får se honom växa upp. Att han får ha dem i sitt liv länge...

En av mina största rädslor är att mitt barn ska växa upp utan sin mamma. Jag är hans allt. Hans trygghet. Bara tanken får stora tårar att rulla ned längs mina kinder. Ansvaret att vara någons allt. Mammaansvaret väger tungt på mina axlar och jag har svårt att föreställa mig framtiden. Ensamstående mamma till en tonåring, till en vuxen pojk.

Insåg häromkvällen att sex veckor ensam är min gräns, innan de mörka tankarna tar över och jag söker flyktvägar. Jag vill inte känna så. Jag vill inte mentalt köpa mig en enkelbiljett, bara till mig, till en paradisö.

Att be om hjälp. Att visa mig svag. Att säga jag orkar inte mer. Att våga vara ärlig. Mod att vara sårbar.


Veckans tips:

Läser just nu Brene Browns bok Mod att vara sårbar. Om att leva helhjärtat.

Lyssna på Petra Krantz Lindgren bakom bloggen "en annan du" och boken "med känsla för barn självkänsla" - intervju på UR: en bok, en författare.

Bildkälla: Mitt pinterestkonto DesignBella

5 nov. 2014

Sänker kraven för att orka...

Efter 5 veckor som ensamstående mamma till en 3,5-åring börjar mitt tålamod ta slut. När mitt tålamod tar slut brukar jag säga "nu måste mamma städa!". När jag städar, rensar, röjer och skänker bort saker mår jag genast bättre. Det kanske inte fungerar för alla men för mig är det ett sätt att göra mig av med negativ energi o dåligt samvete.

Bestämde mig att november får bli en månad MED rensning. Började med att möblera om i vardagsrummet. Varför möblera för en tv jag knappt tittar på? Hälften av barnets leksaker åkte in i förrådet. Alla leksaker har sin plats vilket underlättar och nu försöker jag hålla på regeln: en låda framme i taget. (Mitt hem är långt ifrån minimalistisk och jag älskar kreativa barn) Under detta året har jag även med små steg börjat kemikaliebanta mitt hem, speciellt bland rengöringsprodukter. Så jag läser på och lär mig mer. Tipsa gärna!

2,5 vecka kvar tills jag äntligen får lite avlastning. Barnets pappa kommer hit från Spanien och bor hos oss. Just nu är det bästa lösningen även om det kräver mycket av oss, att inte hamna tillbaka i gamla hjulspår. Vi försöker göra det bästa för vårt barn och umgås som vänner. Lite skadeglädje att spanjoren får uppleva hur det är att släpa med en trotsig trött unge till förskolan med overall, mössa, vantar etc. 15 h/ vecka kommer barnet gå och resten är pappa/barn-tid. Håller tummarna för att den spanska språkutvecklingen fortsätter...

Jag har redan köpt en weekendbiljett till Malmö/Köpenhamn med bästa väninnan och planerar även för restaurangbesök, biobesök, sovmorgonar, läsa böcker, slappa i soffan-dagar etc. Ta hand om mig själv. Egentid! Sen blir det en lugn jul i Sverige och Reyes i Spanien.

Som vanligt sista veckorna av dessa lååånga ensamma mammaperioder behöver jag sänka kraven. För att orka! Så jag skriver ingen genomtänkt krönika här, lånar och läser inga böcker, känner att det är ok att stupa i säng vid 21 efter att ha ätit frukost till kvällsmat. Imorse ringde jag och sa "vi kommer sent, jag orkar inte". Så försvann stressen, pressen och jag blev en bättre mamma som hade tid att mysa, pussas, prata och måla läpparna på båda två.

Veckans tips:
Läs Looking for Sara inlägg om Post divorce parenting, tänkvärda livsregler för separerade föräldrar.

Läs Hormoner & Hemorrojder för att känna att det är helt normalt att tycka livet som mamma är jobbigt, krävande och att längta efter egentid. Jag blir peppad och sänker kraven ännu ett steg... för att orka!